johanna in california!

-          En råtta!!

Lisen skriker högt och börjar stampa med fötterna när vi ska gå och lägga oss igår kväll vid halv två-tiden. De hade hittat råttbajs på bordet på morgonen och vi har blivit varnade för att det tydligen kan komma in råttor här genom fönstren och ventilationen, men när vi faktiskt såg den utbröt kaos. Lisen och Carro ställer sig på bordet och skriker, och jag kurar ihop mig på soffan innan jag också hoppar upp på bordet. Sedan springer Lisen iväg och väcker två av lägenheterna bredvid för att några av killarna här ska komma och ”rädda” oss. Problemet är bara att de är lika rädda så de ställer sig mitt på golvet i köket och ser skrämda ut. Till slut kommer modige Oskar med en kvast och försöker skrämma fram råttan som gömmer sig under spisen. Till en början händer ingenting men rätt som det är springer den ut över golvet och vips hoppar även killarna i köket upp på vardagsrumsbordet. Fem personer står alltså alldeles uppskrämda på bordet, råttan är under soffan och Oskar står och borstar tänderna med en kvast i handen. Han lyckas sedan skrämma in råttan i ventilationen och förhoppningsvis sprang den iväg till en annan lägenhet men vi hade ändå svårt att sova efter det. Lisen sov i tjejernas lägenhet på nedervåningen, och jag och Carro spelade Celine Dion hela natten för att slippa ligga och lyssna efter skrapande, krafsande ljud. Idag har vi fått två råttfällor och en råttskrämmar-apparat som man sätter i eluttaget. Känns skönt, även om vi såg en råtta klättra förbi utanför fönstret när vi satt och åt middag ikväll

Idag har vi legat på stranden och pratat, handlat, lagat tacos (vi har bestämt att i Santa Barbara är det taco-söndagar som gäller) och städat/möblerat om hela lägenheten. Det var ett riktigt projekt att få ut soffan genom dörren för att kunna få in en madrass som jag ska sova på istället. Jag verkar vara lite otursförföljd när det gäller sängar för jag får fortsätta med att sova på madrass i några dagar till verkar det som. Dock är den här madrassen i alla fall tjock. Jag kan visa bilder på hur det ser ut i vår lägenhet en annan dag för nu måste jag sova, men ni ska veta att det känns otroligt skönt att bo här och jag trivs jättebra i mitt nya hem.

Först en snabb rapport från gårdagskvällen i Isla Vista: Kvällen kan sammanfattas som galen, precis som alltid i det området. Det är verkligen en hel gata full med människor och man kan bara gå in i vilket hus som helst och festa. Dessutom är det flera trädgårdar som är proppfulla med folk, och på balkongerna ovanför finns DJ-utrustning och spotlights så det blir som riktiga krogar. Dock måste det vara tyst klockan 12 vilket gör att festandet tar slut ganska tidigt (även om jag inte kom hem förrän aningen senare:P). Kul var det, förutom smärtan i mina fötter efter att ha sprungit runt i högklackat.

Nu har jag då äntligen flyttat! Hade till en början lite problem med att få alla mina saker med mig. Först var jag helt ensam med all väskor men som tur var erbjöd sig en tjej i huset att hjälpa mig till bussen. Där tog busschauffören över assisterandet och till slut mötte Lisen och Carro (mina nya rumskompisar) mig och vi tog en taxi hem till lägenheten. Har nästan packat upp alla mina saker, förutom att jag inte har tillräckligt med galgar för mina kläder. Det ska jag dock fixa snart. Jag, Lisen och Carro har precis haft världens mysigaste kväll som inleddes med strandpromenad och avslutades med doftljus, bagels med philadelphia, brownies och stämningsfull musik. Jag är så glad att äntligen ha flyttat och att jag kan börja känna mig som hemma på riktigt. Hoppas att ni har det bra därhemma också!

XOXO

Min packning som jag var tvungen att släpa omkring på!

Står och lyssnar på ABBA-låtar just nu och ”Slipping through my fingers” började precis spelas. Kan inte låta bli att tänka på volleyboll/Grekland-gänget då. Jag taggar för utgång här i Isla Vista ikväll, men de andra kommer inte förrän om kanske två timmar så jag har gott om tid på mig att sysselsätta mig med en annan sak; att packa! Nu är det nämligen bestämt att jag ska flytta imorgon. Ska bli otroligt skönt, och jag har tvättat alla mina kläder och lakan idag så att jag är redo. Jag, Lisen och Caroline var dessutom på K-Mart idag och storshoppade inredning och husgeråd. Vi kommer få det så fint och mysigt. Det är riktigt roligt att inreda en lägenhet precis som man vill. Tycker dock lite synd om Lisen och Carro som skulle frakta hem alla våra inköp till lägenheten, det var mer än en överfull kundvagn och mycket av det var stort och tungt.

Jag vaknade tidigt imorse för att det var varmt och en massa ljud i huset. Det visade sig vara städfirman som var här och donade, och nu är det plötsligt jättefräscht i det här huset. Köket skiner och alla fläckar är borta från heltäckningsmattan. Känns bra att slippa sätta på sig skorna för att gå utanför dörren men det är som sagt synd att de inte hade den här storstädningen för en månad sen innan jag flyttade in. Som det ser ut nu skulle jag kunna bo här ett tag till, men jag tror ändå att jag kommer få det hundra gånger bättre i min nya lägenhet. Imorgon…!

Före...


Efter!






Före...


Efter!






Före...


Efter!





Och tyvärr har jag ingen före-efterbild på mig men här är i alla fall kvällens look;):P

Jag har varit här i tre veckor nu och gång på gång slås jag av hur vackert allting är. Imorse tog jag bussen till skolan klockan tjugo i sju och då hade solen precis stigit över bergen borta i fjärran, och dess strålar reflekterades i havets vågor som slog in mot en tom och stilla strand. Morgondimman lättade i horisonten och svepte in bergen i ett romantiskt, rosa skimmer, medan palmerna stod som mörkgröna siluetter mot hela panoramat.

Likadant på kvällen när jag vandrade längs med stranden och ljuset blir sådär fint som det bara kan vara precis innan solen ska gå ner. Havet luktar inte längre tång, utan istället svalt och uppfriskande. Det är fortfarande ljummet i luften, men man kan känna att kallare luft är på väg in. Himlen får en sådan färg att gränsen mellan hav och land plötsligt blir otydlig och suddas ut. Då vill man bara andas djupa andetag, och ta in hela verkligheten som om man åt den godaste måltid.

Jag vill visa skönheten här för alla er där hemma, men den går inte att beskriva med ord och bilderna visar inte ens hälften av det fantastiska som blotta ögat kan se. Naturen är överväldigande, med bergen i bakrgunden och havet så nära. I love it here!

Idag har varit en händelserik dag. Jag började med advanced volleyboll, och ni anar inte hur jobbigt det var. Alla killar är snabbare, starkare och större än vad jag är och träningen är anpassad efter dem. Jag känner verkligen att det var ett tag sen jag tränade, och jag har varit trött i hela kroppen efteråt.  Dels var vi tvungen att springa en massa längder, och sedan göra styrketräning. Styrketräningen är dock inte som vanligt, utan vi ska göra alla övningar jättelångsamt. Orkade inte ens göra en enda armhävning. Stack dock ut och sprang lite efteråt för jag måste komma ikapp de andra.

Efter träningen var jag ledig fram till klockan fyra och då passade jag på att fika med de Caroline och Lisen, de två tjejer som jag ska flytta in med snart. Det var jätteroligt, ska bli så kul att få bo med dem. Deras kompis Gabriella kom också och hängde med oss ett tag. Sedan åkte jag tillbaka till skolan för att ha Projects in Sustainability och det var jätteslappt. Vi satt bara och spånade vilka projekt vi kan tänka oss med.

Jag åt en snabb middag och därefter begav jag mig till stranden för att träffa min friendship partner Kristin. Vi spelade beachvolleyboll med hennes rumskompis Abigale och hennes jobbarkompis Sarva. Sarva var indier så det var lite svårt att förstå vad han sa, men han berättade i alla fall att hans äktenskap var arrangerat. Han fick träffa sin fru en dag innan han skulle åka till Tyskland i några veckor. De pratade på telefon kanske två gånger innan de förlovade sig efter två månader. Innan giftermålet sex månader senare skulle de egentligen inte få träffas, men han brukade tydligen hälsa på henne ibland när inte pappan var hemma. Till bröllopet kom två tusen gäster, något som tydligen var ett minimum. Lite konstigt, men han var trevlig och det var kul att få träffa dem alla. Ska nog hem på middag hon henne om någon vecka.

När vi hade spelat beach och ätit på yoghurtland skjutsade hon mig hem till killarna där det var lite födelsedagsfest för en tjej som heter Anna. Jag och Lisen spelade tidernas mest spännande beerpong.omgång mot Emil och en amerikan som vi tyvärr förlorade till slut. Det var en trevlig tillställning men när tårtan hade serverats åkte jag faktiskt hemåt. Fick skjuts av en kille där som bodde i Isla Vista och han hade en riktig sportbil så vi cruisade lite genom staden innan vi åkte hem. Jag följde med honom och hans rumskompisar när de skulle äta på subway. Där träffade jag en tjej som bor i mitt hus. Hon var jättefull och sa att hon hade blivit jätteledsen när hon fick höra att deras "hot, swedish girl" skulle flytta i helgen, att hon "loved me" och att min mat luktade jättegott. Jag som trodde att de inte riktigt brydde sig om mig här. När jag till slut kom hem till mitt hus upptäckte jag att alla bord och soffor var borta, och all disk från köket var undanstoppad. Hela huset ska tydligen rengöras. Dessutom träffade jag ännu fler tjejer som bor här i huset och de bjöd in mig på deras rum. Typiskt att de rengör och att alla tjejer visar sig vara trevliga nu när jag ska flytta. Var hur som helst en rolig dag med mycket människor, precis som jag vill ha det.

Läste även ut min bok "Berätta inte för någon" idag och den kan jag rekommendera för er alla. Mycket bra skriven och spännande.

Puss och kram!

Lisen och Caroline


Gabriella och jag


Jag när jag väntde på Kristin vid delfinstatyn nere vid piren


Och såhär var utsikten från skolan när jag satt och väntade på min Sustainabilitylektion!

Det är faktiskt riktigt roligt att blogga när man är pigg och har tid. Jag brukar gå och tänka ut små sekvenser och formuleringar som jag vill skriva här under dagarna. Det gjorde jag även innan jag skaffade blogg, utifall jag plötsligt skulle göra det. Alla de meningarna har jag aldrig fått nedskrivna, men nu är ju det inte längre något problem. Idag är jag i alla fall på ett strålande humör, och i rätt sinnesstämning för att blogga. Det kan bero på att jag har druckit två koppar Mint Frappuccini på Starbucks, och ovan som jag är vid att dricka kaffe blir jag väldigt pigg av det. Återkommer till detta snart.

Idag har jag haft tre lektioner i rad på morgonen, och sedan slutade jag vid halv ett. Är nöjd med att jag räckte upp handen och pratade åtminstone en respektive två gånger på businesslektionen och international politics-lektionen, även om engelskan hackar lite när jag ska prata sådär. På teatern skulle vi intervjua varandra i par, och jag hamnade med den konstigaste killen i gruppen. Han har någon form av sjukdom och är lite läskig, men det gick bra. Nästa gång ska jag presentera honom genom att göra en TV-shopreklam och sälja honom för $19,95 tänkte jag. Efter skolan låg jag några timmar på stranden - det var riktigt varmt idag - och jag tror faktiskt att mina shortslinjer börjar försvinna lite.

När jag tröttnat på solen åkte jag ner på stan och satte mig på Starbucks inne i en bokhandel och pluggade. Jag var jättemotiverad och satt och läste om international relations history i två timmar. Det var då frappuccinisarna och även en pizza-kringla slank ner. Jag gillar det här med att studera alltså! Var riktigt kul att sitta där i tystnaden och läsa och anteckna. Grädden på moset var att jag sedan timade min buss hem som bara går en gång i halvtimmen helt perfekt!

Dagens lidande: Träningsvärk efter volleybollen och träningen igår

Dagens glädje: Jag börjar bli brun as a little pepper cookie :D

PS. Kan även berätta att jag lyckades med ägget igår.

Jag bjuder på den här, för att ni ska få se mina fina shortslinjer. Nu ikväll ser det dock lite annorlunda ut efter några timmar på stranden!


Ylva på stranden=)

Efter den lyckade volleybollektionen och den mindre lyckade duschen åt jag min medhavda matsäck i matsalen. Det finns bara en mikrovågsugn, men den är fräsch och eleverna behöver inte städa den. Känn på den alla Ragnhildare! Jag köade även ännu mer i bookstoren för att köpa böcker till International politics-kursen. Jag funderade nämligen på att strunta i leadershipkursen och ta den istället. Men först ville jag gå på leadershiplektionen och se hur den verkade. Jag hoppades att läraren skulle vara dålig för att mitt beslut skulle bli lättare, men tyvärr verkar hon vara riktigt bra. Hon påminner mig mycket om Lena Ek förresten. Det är ganska många här som påminner om folk jag känner eller har sett på andra platser, men det återkommer jag till någon gång i framtiden. Som sagt, läraren var alltså bra och kursen verkar vara rolig. Trots det bestämde jag mig för att inte fortsätta med den utan ta politikkursen istället. Har redan gått ledarskapsutbildningar och känner att jag kommer att lära mig mer av international politics. Om läraren är dålig där får jag försöka klara det ändå, och jag kanske ändrar uppfattning om henne med tiden.

På eftermiddagen hade jag den enda av mina lektioner som jag ännu inte hade haft - Projects in sustainability. Läraren där är look-a-like med han i Täljerevyn, Hans Qviström, och är jätteduktig och erfaren. Kursen är väldigt annorlunda. Vi ska jobba i grupper och förbättra något på skolan eller i Santa Barbara-området ur ett miljömässigt hållbart perspektiv. Inga läxor eller prov, men vi kommer att faktiskt åstadkomma något. Har ni några idéer på vad vi borde göra? Det ska bli mycket spännande att ha den kursen, och förutom volleyboll på morgonen är det den enda lektionen jag har på tisdagar och torsdagar nu när jag tänker sluta med leadership. But now I need to study. Har en massa att läsa tills imorgon i mina två "jobbiga" kurser; business och international relations. Sedan ska jag koka ett ägg (måste bara ta reda på hur länge det ska koka för att bli hårdkokt först) och slutligen hoppas jag på tidig sänggång.

Var uppe i med tuppen idag med för att bege mig till den första lektionen i advanced volleyball. Jag kommer in i klassrummet fem-tio minuter innan lektionen ska börja och ser bara en massa killar. Jag frågar coachen om det är någon speciell killklass det här, men hon svarar att alla är välkomna och pekar på en till ensam tjej som sitter på en bänk bland alla stora collegekillar. Hade visst missat henne. Till slut blir vi fyra tjejer och säkert minst tjugo killar som inleder träningen. De flesta av dem siktar på att komma med i herrarnas skollag till våren så de tänker träna hårt. Det tänker jag också göra kan jag tala om för er, för det visade sig vara en jätterolig träning. Killarna var schyssta, coachen hade bra coaching-filosofi, och förstå vad bra jag kommer bli av att bara träna med killar på högt nät. Passa er tjejer! Det bästa av allt är dock att jag faktiskt inte kände mig dålig. Självklart var de killar som var riktigt duktiga på en helt annan nivå än vad jag är, men alla var inte så bra. Jag satte fler servar och smashar än en del av dem, och dessutom tog jag emot hoppservar och hårda anfall. Efteråt sa coachen att hon tyckte det var kul att se att jag gick på bollen och kämpade för att hinna upp den. Jag brukar kanske inte vara den snabbaste och smidigaste på planen, men att spela med killar är nog  den motivation som jag behöver. Jag menar, man kan ju inte låta sig köras över av en man. Det gäller att stå på sig!!

När träningen var slut sprang jag ett par varv på fotbollsplanen och sedan gjorde jag utfallssteg uppför hela trappan (som ni kan se delar av på fotot i inlägget nedan). Mina ben var lite shaky efter det och jag såg fram emot en dusch, men icke då. När jag kommer till omklädningsrummet visar det sig att man måste köpa ett kodlås och sedan gå och registrera sig för ett eget skåp för att få komma in i omklädningsrummet. Därför tvingades jag gå till The Bookstore alldeles svettig och i mina träningskläder för att köpa ett sådant. Kön till kassorna var enorm, och alla såg mig helt äcklig. Men det är kul att jag har fått ett eget skåp, det känns precis som i one three hill. Det är faktiskt lite som på film/TV här. När jag äntligen duschat och skulle klä på mig insåg jag att jag hade glömt min BH hemma. Som tur var kom jag på att jag hade min bikini med mig så det löste sig men jag blev lite orolig där ett tag. Hade tänkt skriva om resten av min dag här också, men jag delar upp det så att ni inte behöver läsa hela på direkten.

Puss och kram

Nu är den avklarad! Första dagen i skolan, och det är blandade känslor. Jag började med businessklassen, den jag minst av allt sett fram emot. Jag har egentligen velat läsa en kurs i international politics istället men den var fullbokad förut. Anlände till business-klassrummet hela 40 minuter innan klassen började och det var bara jag och läraren där. Vi lärde känna varandra lite på direkten och det visade sig att han var riktigt rolig, och han verkar även vara en jättebra lärare. Därför ändrade jag helt uppfattning under lektionens gång och tycker numera att business verkar vara jätteroligt. Han visade att business är användbart överallt och att det finns mycket intressant att lära sig. Tyvärr har jag därför världens beslutsångest, eftersom att det nu finns en plats ledig i international politics-klassen. Var med på den lektionen också för att se hur den verkade, och den läraren verkade å andra sidan blek och tråkig. Nu har vi alltså en inspirerande lärare som får kursen att verka jättekul och användbar, kontra en tråkig lärare som ger mig kunskaper som jag vill ha. Vilket ska jag välja? Måste bestämma mig tills på onsdag och det är inte lätt kan jag säga er!

Teaterklassen var i alla fall jätterolig, så förutom min vånda över vilken kurs jag ska välja har det varit en rolig dag. Skolan är strängare här än hemma. Även fast vi betalar en massa pengar för varje kurs kan man bli utkastad från den om man missar tre lektioner. Tre förseningar räknas som en miss, och om man sover på lektionerna, sms:ar eller gör annat som är orespektfullt kan man också till slut bli kickad från klassen. Alla lärare är inte så stränga på det, men det är typ grundregler på skolan.

Vi satt och kollade på fotbollsträning i skolan ett tag idag=)

Idag har jag och Ylva legat och stekt på stranden i någon timme innan vi fyllde på våra energilager med en glass på Yoghurtland. Därefter handlade jag lite nödvändigheter och åkte hem och ställde mig i köket. Hade införskaffat bl.a en egen disktrasa och gjorde därför rent på en bänk innan jag lagade till Chili con Carne och köttfärssås så att jag har middag i flera dagar framöver. Var mycket händig, och använde inget recept! När jag ändå var igång torkade jag rent i kylskåpet som står på mitt rum också. Nu jag ha alla mina kylvaror nära och slipper ha dem i de enorma kylskåpen i köket.

Imorgon börjar skolan och jag tog en sväng förbi där idag för att hitta mina klassrum. Startar klockan åtta varje morgon måndag till torsdag så jag kommer troligtvis vara väldigt trött, åtminstone nu första veckan. Måste gå upp halv sex imorgon och ni som känner mig vet ju hur kul jag tycker att det är. Det ska däremot bli roligt att börja skolan och prova på något nytt. Samtidigt är jag nervös. Går inte i samma klass som någon jag umgås med nu, och vi har alla olika tider. Det kommer bli svårt att ha all undervisning på engelska och jag är orolig för att inte hänga med. Men det löser sig nog. Börjar i alla fall med Introduction to business imorgon och därefter har jag Beginning Acting. Återkommer med rapport om hur det går imorgon, nu ska jag sova. God natt!

Såhär ser min skolgård ut, hur ser er ut?

Ikväll var det födelsedagsfest för Jocke som gällde. Tjugofyra jordsnurr har han hunnit bli nu, och firandet inleddes med pizza på stranden. Det var en perfekt kväll för att sitta ute eftersom att det har blivit lite varmare, och det var verkligen jättevackert nere vid havet. Alla vräkte i sig pizza och sedan bar det av till Wentworth som Jockes, Emils, Johans och Andreas hus heter. Tjejerna i Elise hus, d.v.s Ylva, Maria, Maria och gänget hade bakat en underbart god tårta till födelsedagsbarnet som snabbt försvann. Det var mycket folk, det pratades och det spelades beer-pong. (Har aldrig hört talas om det spelet förut men här dyker det upp ÖVERALLT.)Dock var det inte så många som dansade till en början så lyckligtvis var DJ Johanna in the house. Jag spelade några härliga slagdängor från 90-talet som fick upp ett helt gäng på dansgolvet. När dansen väl var igång överlämnade jag låtvalet till andra som valde mer moderna låtar, to keep the party going. Man kan säga att jag gjorde vad jag är bra på, och det funkade. Det blev en mycket rolig kväll som likt många gånger förr slutade "hemma" på tjejernas soffa.

Kommer ni ihåg att jag sa att jag skrivit upp mig för att få en amerikansk vän förresten? Nu har jag fått min Friendship Partner, som det heter, tilldelad; Kristin Brown, 28 år och bor i Santa Barbara. Vi ska nog fika och kanske spela volleyboll på torsdag. Ska bli spännande!

Födelsedagsbarnet med tårtan!


Pizza på stranden


Mer strand=)


Ännu mera strand:P


Tjejligan; Jag, Maria H, Ylva och Maria A

Monia säger:

Jag har skrivit en sång till dig.

Johanna i mitt hjärta, utan dig känner jag smärta, önska du var här och vi kunde skratta, kom hem så ska jag berätta att johanna alltid finns i mitt hjärta 

Bella, Cissi och Fia! Det är en Victoria Silvstedt-period här just nu! Jag visade mina kompisar här Hey Baberiba-klippet förra veckan och nu citerar vi henne massor. Som om det inte räckte med det träffade jag några andra svenskar på festen igår och de hade också kollat på det klippet. Vi citerade hela inslaget och de tyckte att jag lät precis som henne. Tur att jag har tränat så mycket hemma. I looove!

Ikväll var det meningen att vi skulle ha en lugn kväll och se på film och äta godis hemma hos killarna. Tyvärr fungerade dock inte sladden som de hade köpt för koppla ihop datorn och TV:n med och därför blev det inte riktigt så. De flesta spelade air-hockey och satt och pratade istället, medan jag låg i soffan och tittade på Grease på TV:n. Saknade dig då Elin! Hur som helst var jag så trött att jag nästan somnade i reklampauserna och det var länge sedan jag var så osocial. Trots det blev det ingen sänggång för mig efter att jag tagit sista bussen hem. Jag var nämligen bjuden på fest här ute i Isla Vista där jag bor. Området är känt för sina fester, och eftersom jag snart flyttar härifrån tänkte jag att det kunde vara kul att se hur collegefesterna här är medan det är nära till min sovplats. Därför gick jag snabbt hem och lämnade mina grejer och begav mig ut på stan. Det var verkligen ungdomar överallt på gatan nere vid havet dit jag skulle, och då säger de att säsongen inte ens har kommit igång än. Festen jag hamnade på var galen, även om det inte var mycket folk där. Altanen med havsutsikt var jättemysig och de hade en liten eldstad där som man kunde sitta runt. Efter ett tag satte de igång en projektor som lyste upp altanen, och då började en tjej dansa hula hula med en rockring som det satt brinnande facklor på.  Jag var helt fascinerad av hur hon lyckades snurra runt den på hela kroppen. Tyvärr tänker jag censurera vad som visades på projektorn och även vissa andra detaljer om vad folk gjorde där, men det var annorlunda. Jag stannade till klockan två, sen kunde jag inte hålla mig vaken länge utan fick äntligen krypa ner i min "säng". Kul att se lite nytt folk i alla fall!

Tack för alla kommentarer som jag har fått. Det är jättekul att läsa dem och att se vad ni har att säga om mitt liv här, och att få se lite vilka det är som läser. Tack för alla lyckönskningar och kul om ni gillar min blogg. Jag ska försöka att fortsätta att skriva här så ofta jag orkar och har något nytt att komma med. De flesta kommentarer har jag nu svarat på där de skrevs, några läser jag bara och tar till mig av. Vet att jag har varit lite seg på att svara men nu är det i alla fall åtgärdat, så vill ni se vad jag har sagt får ni gå tillbaka till det inlägget där ni skrev dem. Annars får ni bara glädja er åt att jag blev mycket glad av att få dem!

Puss och kram!

Tror du att man kan skicka en sån där god glass via brev isf vill jag ha en glass med : Vatten melon, gelé hallon, jordgubbar, vaniljglass, mango glass och det sista får du välja själv Johanna ( Inget med choklad) Om du får plats i kuväret så kan du väl klämma in dig där! :)Kraaamaaarr och pussar Bea!!

Haha jag önskar att jag kunde göra det Bea! Men det blir nog lite svårt. Fast om jag slutar äta sådana där glassar kanske jag snart kan klämma ner mig själv i ett litet paket och komma hem;) Ses till jul tjejen!<3<3

Lisa, jag skulle verkligen ha behövt ditt läppsolskydd igår. Hellre vit om hela munnen än att det stramar och är svullet!

Jag, Ylva och Maria A

Inatt blev det inte så mycket sömn, eftersom att alla internationella studenter var bjudna på BBQ klockan 11 i morse. Vi hoppade över frukosten och tog det som brunch istället. Alla var ganska sega, men det var trevligt ändå. När den var avslutad bestämde jag, Maria A och Johan oss för att gå till stranden ett tag eftersom värmen verkar ha återvänt till Santa Barbara. På väg ner till stranden upptäcker vi dock att det pågår festiviteter på fotbollsplanen och vi går dit. Tydligen fyller Santa Barbara City College 100 år i år och det bjöds på korv, chips, popcorn, läsk och underhållning. Vi hörde en lärare hålla tal om skolans historia i snabbversion, samtidigt som en tjej klädde ut honom i en tidsenlig outfit varje gång han började berätta om ett nytt årtionde. Det var riktigt roligt! Väl framme på stranden till slut ligger vi och sjunger 90-talslåtar, barnlåtar och svenska klassiker. Gissa om jag hade kul! Vi ligger där i kanske en och en halv timme innan alla åker hem till sig. Under resan hem känner jag att det börjar svida lite i ansiktet och nu ser jag ut som en tomat. Solen tog förvånansvärt mycket idag jämfört med alla andra dagar, och till på köpet har jag lyckats få jättetydliga shortslinjer på benen (nästan lika tydliga som en viss annan person jag känner som brände sig på ett visst läger i somras). Orutinerat, jag vet, men gjort är gjort. Nu får jag plågas ett tag, och försöka fixa till brännan en annan dag. Jag har ju ändå ett tag kvar här i solen.

Mindre än fyra månader kvar tills mitt plan hem igen lyfter nu. I love being here!


Mitt hus! Från det här hållet är det riktigt fint=)


Brunch-eaters

 
Mannen som höll tal och kvinnan som kom in och klädde ut honom. Här fick hon dock sätta på sig Ronald Reaganmasken själv för det blev för krångligt för honom att både hålla tal och ha den på sig:P


Utsikten från där vi satt på läktaren. Skolan ligger precis bakom oss!

Det blev en riktigt lyckad kväll igår. Först såg jag två nakna killar som sprang förbi mig när jag skulle till bussen (det gjorde inte kvällen så mycket mer lyckad men jag ville berätta det i alla fall). Tydligen hade de förlorat i något spel. Väl hemma hos killarna peppade vi oss med dans i vardagsrummet, och sedan tog vi en taxi downtown för att gå ut på krogen. Vi var ett gäng på tio-femton pers. som gick ut, men tyvärr var det inte så många fler än oss där och av de som var där stod de flesta i baren dit vi 19-åringar inte fick komma. De flesta åkte därför hem rätt tidigt. Efter att jag och Maria A hade kört lite dansnummer och sjungit (vi planerar att göra en musikal haha) gick jag och Johan däremot runt på stan och tränade vår engelska. Eller egentligen var det nog mest jag som pratade. Jag lärde en massa personer att det är farligt att röka och att de inte ska prova droger. Vi gick också in i en pub för att säga hej till personen som jobbade där men han var inte rolig. Tydligen fick jag inte vara där inne ens efter att de hade slutat servera mat. Då frågade jag vilken tid de slutade göra det.

- Vi serverar aldrig mat!, var hans svar.

Så vi gick igen, och satte oss och väntade på Rani som skulle följa med oss på efterfest hemma hos killarna igen. Där lagades det nattmat och snackades till långt framåt småtimmarna.  Förutom att jag under kvällen blev tagen för att vara rysk, tysk och barn hade jag verkligen jätteroligt hela tiden. Tack för igår allihopa!

Caroline, Ylva, Maria H och Emil.
Skyll dig själv när du förstör bilden Emil, då hamnar den här;)


Erika, Maria A och jag

Sol! Äntligen, en dag med riktig värme. Efter att ha tagit en liten powerwalk hemifrån tjejerna och ätit brunch vid havet gick vi upp till skolan och köpte våra skolböcker. Jag fick betala 1700 kronor ungefär, men en tjej som heter Stefani fick betala ca 5000 för dem. Det är ju hur mycket som helst! Sedan har det bara varit stranden som gällt idag. Vi spelade beachvolley, solade och jag tog mig t.o.m. ett litet dopp. Riktigt mysigt. Nu ska jag fixa i ordning mig för att åka hem till killarna, och sedan ska vi troligtvis gå ut och dansa ikväll. Det finns några ställen i staden som har öppet även för 18-åringar, men man får inte köpa någon alkohol i baren. Det är toppen tycker jag, för vi som inte är 21 än vill ju också dansa. Så vi får se om det blir till att svänga sina lurviga ikväll, eller om vi stannar hos killarna. I let you know tomorrow!

XOXO

Dagens brunch, american pancakes för första gången. Tack Elin för att du varnat mig för "grädden" (smöret d.v.s.)


Maria H idag på stranden

I natt drömde jag om dig igen Cissi. Jag drömde att vi var på Ellbe och plötsligt befann vi oss i en avdelning där man fick provsmaka allting gratis. Det var produkter där bäst-föredatumet precis skulle passeras och därför fick man äta hur mycket man ville. Vi provade en massa olika kakor och godissorter och vi fick t.o.m. en ask romerska bågar med oss för att den var öppnad redan. När vi kom till glassavdelningen var det istället Katarina som var med mig. Du Katarina, trodde att de hade en Magnum Cone-strut i frysdisken för det stod så på förpackningen, men när du öppnande den visade det sig vara bara en vanlig Magnum Mandel L I bakgrunden spelades Bed of roses. Sedan vaknade jag för att Ylva kom och skulle sätta sig vid datorn. Då blev jag lite ledsen. Men det var en bra dröm i alla fall:D

Drömglass :P


Maria förra veckan


Ylva med hennes grå-svart-vita glass


Lilla jag på en BBQ i torsdags

Kreativiteten flödar idag, så nu blir det mycket för er att läsa. Det här blir mitt tredje inlägg och som ni ser har även vissa ändringar skett i designen på min blogg. Är inte riktigt klar än för jag fattar inte precis allt, men jag tycker att det åtminstone går framåt.

Vaknade imorse av att Ylva kommer inrusande och skriker att Dave är här. Eftersom min sista buss gick hem halv tio igår, vilket var samtidigt som "Den galna bussen" anlände till Santa Barbara kunde jag inte ta mig hem igår utan var tvungen att för andra natten i rad sova på tjejernas soffa. Egentligen får de inte ha gäster som sover över, men vi tycker att det inte gör så mycket om det bara händer någon gång ibland när jag inte har så många andra alternativ. Dave är i alla fall deras house-holder och han kom för att försöka fixa toaletten som vattnet rann jättelångsamt ur när man spolade, även fast det inte var något synligt stopp. Jag fick därför gömma mig ett tag för säkerhets skull. Vi vet ju inte hur upprörd han skulle bli. Sedan somnade jag om ett tag, men vaknade på nytt när en rörmokare kom och började fixa med toaletten. (Dave hade inte lyckats själv). Till slut fick rörmokaren ta bort hela toaletten för att lösa problemet.

Efter frukost åkte jag till skolan och fixade mitt student ID-card vilket gör att jag nu får åka buss gratis! Fotot på kortet blev dock sämst, ser helt röd och tjock ut. Eftermiddagen spenderades på beachen med solande och beachvolleyboll. Sedan blev det ett stopp på yoghurtland innan jag åkte hem till mig!

Igår kväll skulle jag ju som sagt åka till Emils, Johans, Jockes och Andreas hus och jag måste bara säga att bussresan in till Santa Barbara var en av de konstigaste jag har varit med om. Det verkade mer som om vi var på väg till ett dårhus än in till SB. För det första var det nästan bara konstiga människor på bussen. Bl.a sitter två uteliggare och sover på varandra på andra sidan gången bredvid mig och en tant med en hatt dekorerad med presentsnören sitter framför mig ett tag. Efter en stund kommer två knarkare/alkoholister ombord och ställer sig och pratar och pratar och pratar. Samtidigt får den ena av dem världens ryck som om han hade spasmer och knycker och sparkar omkring sig. Den andre tar tag i stängerna i taket och börjar hoppa upp och ned. Deras kompis visar sig sitta längre bak i bussen och när de andra ska gå av börjar han dessutom skrika till dem. Konstigast av allt var dock busschauffören. När jag gick på var hon trevlig och sa att jag hade en fin jacka med fin färg, men sedan verkar hon ha hamnat i någon sorts trans. Hon pratade typ för sig själv och hade högtalarna på, men hon pratade inte med vanlig röst. Nej, det lät som att hon var ett spöke eller en spådam som förutser något hemskt, som taget ur en Harry Potter-film. Alla s och i:n var utdragna, och meningarna började gälla och slutade med mörk ton. Allt det här säger hon i högtalaren, men det är bara jag och en till som verkar tycka att hon är lite märklig:

"Good eveniiiing" - med spökröst när någon steg på

"I haven't ssstopped yet, there was a red liiiight" - börjar gällt och slutar med mörk spökröst när en konstig kille ville att hon skulle öppna dörren när vi stod still i en korsning

"Good bye. Thank you. Adios. Auf wiedersehen. Arrividerci..." (Med tystare och tystare röst för varje nytt språks hejdå-hälsning) - När en kille gick av

"Yeah, yeah, yeah. Right in front of the bus" - sjunger "yeah, yeah, yeah" med sensuell stämma

"Can't stop this! Hope avenue; something we could all use a little bit of. Hoooope." - när nästa station vi ska stanna på var Hope Avenue

När vi äntligen kom fram efter 45 minuter försökte jag ringa till mina vänner så att de skulle komma och möta mig eftersom att killarna bor i ett läskigt, mexikanskt område där det finns ett gangstergäng som kallar sig "El nachos". Dessutom var jag inte helt säker på om jag skulle hitta, men självfallet svarar ingen av de fyra personer som jag hade numret till. Jag går därför in på ett café och sitter och suktar efter alla donuts som de säljer tills Emil äntligen ringer tillbaka efter tjugo minuter och han, Ylva och Maria kommer och hämtar mig. Till slut blev det trots allt en lyckad kväll, bör tilläggas!

Puss och kram!

Delar av gänget som var med igårkväll, fast från pizzerian häromdagen

Idag har varit en riktigt slapp dag. Jag vaknade upp på soffan runt klockan 11 och tanken var att vi skulle gå till stranden men eftersom vädret är så dåligt struntade vi i det. Istället låg jag i Ylvas säng och läste, medan de andra satt vid datorerna. Ylva försökte få hennes internet att börja fungera igen, eftersom det plötsligt bara dog, men utan resultat. Jag tror vi skulle behöva Sam Sam här.

Nu har jag kommit hem och tagit en dusch, och ska nog snart ta mig något att äta innan jag beger mig in till Santa Barbara igen för en liten tillställning hos grabbsenJ

Det här var inget stort inlägg, men jag tillägnar det till alla er som inte vill läsa så mycket:P Skriver mer imorgon!

Kramar

Maria A, tjejen i bakgrunden Micke


Santa Barbara by night

Äntligen! Det känns så otroligt skönt att det har löst sig nu; mitt boende för resten av hösten. Jag får inte bo i det hus jag bor i nu längre än till sista augusti (inte för att jag vill bo här längre, men ändå...). För några dagar sedan träffade jag två tjejer som behövde en rumskompis i en lägenhet som de skulle flytta in i, men när vi skulle titta på lägenheten hade husägaren fått förhinder och kunde inte komma. De andra två tjejerna hade varit där och tittat dagen efter istället, men jag hade inte fått tag i dem. När jag sedan pratade med dem sa de att lägenheten var jätteliten och att jag skulle få sova på en madrass på golvet igen, som vi t.o.m skulle behöva plocka ihop under dagarna för att få någon golvyta. Jag blev såklart väldigt ledsen över att höra det, eftersom det innebar att jag var tvungen att återigen försöka hitta något nytt. Idag åkte jag trots det till lägenheten för att se om den verkligen var så liten som de sa, och jag blev mer än positivt överraskad, och vi bestämde oss därför för att slå till. Jag kommer att få sova på en madrass, men jämfört med den tunna sak jag sover på nu är den madrassen ett underbart bomullshav. Jag tror att vi kommer kunna få det riktigt mysigt där, läget är perfekt och hyran är bara 500$ i månaden. Då kan man bo lite trångt!

Efter lägenhetstitten åkte jag glad i hågen (haha roligt uttryck) hem till tjejerna och vi låg på stranden ett tag innan tidvattnet kom och dränkte våra handdukar. Då åkte vi och alla andra tjejer i deras hus in till stan och såg på bio - The ugly truth med Izzie från Grace Anatomy. Den var riktigt rolig och sevärd, men tyvärr hann jag inte med sista bussen ut till my hood, så jag fick sova på tjejernas soffa (som också var skön jämfört med min madrass!)

Puss och hej, leverpastej!

Ylva och Maria på väg till bion

Nu har min andra vecka här i Santa Barbara börjat och jag gillar det verkligen. Alla är så snälla och hjälpsamma, det är vackert och jag har fått roliga och bra kompisar. Det känns som att jag har varit här mycket längre än en vecka. Kan inte tänka mig att det var förra veckan jag satt på altanen hemma med massor av mina vänner. Har i alla fall börjat anpassa mig till tiden här, och det börjar kännas vardagligt att ta bussen in till Santa Barbara från Isla Vista där jag bor.

Idag har jag varit en massa i skolan, för jag har nämligen valt de kurser jag ska läsa i höst. De flesta kurserna var fulla, men jag är ändå nöjd med mina val. Ska nog "crascha" några kurser sedan när skolan börjar, dvs gå dit innan lektionen börjar och säga att man är intresserad av att delta i kursen ifall det är någon annan som har hoppat av. Jag kommer att kunna ta bort och lägga till kurser som jag vill fram till den femte september så vi får se hur det blir till slut. Just nu ser mitt schema dock ut som följande:

Beginning acting - måndagar och onsdagar

Projects in sustainability - tisdagar och torsdagar

Advanced volleyball - tisdagar och torsdagar

Leadership in organizations - tisdagar och torsdagar

Introduction to buisness - måndagar och onsdagar

Det betyder Fridays are free! Jag fick även veta vilket resultat jag fick på matten och engelskan och det gick mycket bra. Hade kunnat få ett steg bättre på matten (fast den var ju på "avancerad" nivå så jag ligger ändå högt över det man behöver klara för att få ta i stort sett alla klasser utom de matteklasser som är ännu mer avancerade). Engelska reading var det jag fick sämst resultat i, men jag klarar mig precis så att jag slipper ta någon engelskakurs för att kunna hänga med på de lektioner jag ska ha.

Det är så himla kallt här i Santa Barbara. Jag hade förväntat mig stekheta dagar på stranden och varma utekvällar men vi håller på att frysa ihjäl så fort vi är ute. Okej, det skulle gå att sätta på sig mer kläder än shorts och linne men även när jag har haft jeans har jag frusit. Idag skulle i alla fall alla som bor i hus ägda av en land-lord som heter Dave bli bjudna på BBQ-party på stranden och eftersom alla mina vänner här bor i de husen hakade jag på. Vi fick grillad korv i bönröra. Såg inte jättegott ut men det smakade riktigt bra. Dessutom var det gratis, och alla vet vi ju att det alltid är gott. Fick se en genomgång av några brandmän hur man använder skumsläckarna som finns i deras hus och sedan gick vi och satte oss på stranden. På grund av kylan klarade vi dock inte av att vara kvar speciellt länge utan vi åkte hem. Ovanpå det brinner det tydligen någonstans i närheten för det regnar aska ute och så är det alldeles dimmigt. Inte kul att vara ute här nu med andra ord. Hemma sov jag lite innan jag lagade middag och sedan har jag suttit i soffan med en tjej i huset som har kollat på film. Jag har dock suttit och skrivit istället.

Imorgon är det dags att registrera sig för kurser, men det är jättemånga klasser som redan är fulla. Av de ämnen som jag har velat läsa finns det bara plats i en; projects in sustainability. Hoppas att inte den också hinner bli full. Eftersom jag ändå måste registrerar mig för tolv credits (de flesta kurser ligger på runt tre credits) kommer jag att välja lite olika kurser som antingen verkar användbara eller roliga. Ska nog ta en volleybollkurs om jag inte väljer ball-roomdancing for beginners istället. Lite måste jag ju röra på mig! När terminen sedan börjar säger de att jag ska gå till de kurser som jag egentligen vill läsa och se om det är någon som har hoppat av. Hoppet är alltså inte ute än!

Vi hade introduktionsaktiviteter i skolan idag. Fick en god frukost med bagels, croissanter och minimuffins och därefter lyssnade vi på en massa människor som pratade om skolan och säkerhet osv. Jag var så himla trött, men det var ändå informativt. Sedan fick vi gratis lunch också, och jag fick massor med vitlöksbröd och kakor. Yummie! Jag skrev upp mig för något slags vän-projekt där jag paras ihop med en amerikan som jag sedan ska umgås med två gånger i månaden. Jag tänkte att det alltid är kul med nya vänner, och det kan ju vara en chans att få uppleva en annan sida av landet. Man fick välja om man ville bli ihopparad med en ensam person, ett pensionerat par eller en familj med barn. Först ville jag ha en ung och rolig person som jag skulle ha lite gemensamt med, men sedan ångrade jag mig. Det skulle vara lika roligt att träffa en barnfamilj eller gamla människor, så jagvalde inget av alternativen utan lämnade det åt ödet. Ska bli kul att se om det blir något av det.

Alla som jag umgås med här är programstudenter som ska vara här i ett helt år. De var därför tvungna att gå på ett möte på eftermiddagen, men eftersom jag inte hade något bättre för mig satt jag med dem. Ett tag kändes det som att mötet aldrig skulle ta slut, men till slut blev vi ivägsläppta och gick och åt pizza. Därefter gick jag iväg för att titta på en lägenhet. Jag hade träffat två tjejer ifrån Falun som behövde en rumskompis i en lägenhet som de troligen ska flytta in i. När vi kom dit hade killen som skulle visa oss den tyvärr fastnat på ett annat ställe så vi fick aldrig se den, men vi tittade in i andra lägenheter i huset. De var riktigt fräscha, speciellt om man jämför med hur jag har det nu. Inga heltäckningsmattor, en dubbelsäng och en enkelsäng och perfekt läge 30 meter från stranden. Lite tråkigt att inte ha ett eget rum kanske men jag tror ändå att det kan bli bra. Förhoppningsvis får jag titta på den någon av de kommande dagarna.

Dagen avslutade jag, Ylva och Maria A hemma hos grabbarna; Emil, Johan, Jocke och Andreas och det blev en riktigt rolig kväll. Det får vi göra om snart!

Såhär ser min spis ut! Fräsch?

Min rumskompis pojkvän har som jag berättat tidigare Taco-Tuesdays hemma hos sig och den här gången var jag medbjuden. Eftersom jag inte hade ätit på evigheter var jag jättehungrig, så det var riktigt gott med mat. Själva tacosen var dock väldigt annorlunda mot för hur den är hemma. De hade inga grönsaker på utan ost, salsa, guacamole och någon bönröra/gryta. Köttfärsen var inte taco-kryddad utan hade majs och lite annat i sig. Vi åt också någon risröra till, och de mjuka bröden var vikta och stekta eller friterade eller nåt så att det blev som sådana där båtar vi äter hemma. Different but tasty!

Efter middagen fick jag spela min första omgång beer-pong någonsin. Man ska kasta en pingisboll i en mugg med öl i, och träffar man måste motståndarna dricka ur den muggen. Jag satte bollen en gång men jag och killen jag körde med förlorade stort. Eftersom jag inte tycker om öl fick han dricka alltihopa, så som tur var var det väldigt lite i varje mugg och ölen var svag:P

För att få delta i vissa klasser, t.ex matteklasser och många andra, måste man göra så kallade assessment tests här i Staterna. Det är ungefär som diagnoser som berättar hur man ligger till i matte och engelska, detta för att man ska kunna bli placerad på en nivå som passar en. Som study abroad-student via IBS (den organisation som jag har ansökt till skolan genom) behövde man tydligen inte göra dessa assessment tests, men i sann Ragnhildanda bestämde jag mig för att göra dem i alla fall. Därför har jag suttit och skrivit prov i tre och en halv timmar idag. Jag måste erkänna att det blev lite mycket även för en pluggis som mig.
   Först var det engelskatester och där skulle man skriva en essä på tjugo minuter och göra läsförståelseuppgifter. Tiden bara rann iväg och jag tror bara att jag hann helt klart med en av fyra delar. Det var inte jättesvårt, men svårare än vad jag är van vid och som sagt var tiden knapp. Det ska därför bli spännande att få tillbaka resultaten och se om jag klarade mig. Om inte annat kanske jag kan glädja Elin och Elin med att få ett dåligt resultat, vi får se.

   Den  egentliga anledningen till att jag ville göra proven var matten. Jag hade gjort testfrågor innan för att bestämma vilken nivå på provet jag skulle ta och eftersom jag har läst matte E valde jag det prov som krävde att man hade läst mest matte. Till en början var det jättekul för jag fick räkna en massa huvudräkning och lösa roliga tal. Efter en timme tröttnade jag dock lite eftersom jag var hungrig, trött och höll på att frysa ihjäl där inne i provsalen. Hur som helst svarade jag på femtio av sextio frågor och det kändes mycket bra på dem. De övriga tio hann jag inte, förstod inte engelskan i dem, förstod inte hur jag skulle räkna eller orkade inte tänka. Resultaten får jag på fredag. Beroende på hur det har gått kanske ni får reda på dem...

Tschüss!

Jag måste även berätta att jag, Ylva, Maria H och Maria A (förstår inte varför jag alltid ska umgås med människor som heter likadant:P) har hittat ett nytt favoritställe idag som det är sämst att vi inte har i Sverige! Yoghurtland heter det, och där serveras yoghurtglass med topping. Redan där låter det ju gott, men inte ens nära så bra som det faktiskt är. När man kommer in får man nämligen själv ta en bägare och hälla upp så mycket yoghurtglass man vill i den. Det finns kanske 10-20 smaker att välja mellan och det kostar 0,30$ per ounce. Därefter går man vidare till toppingen och man får hälla på hur mycket man vill av färska jordgubbar, hallon, blåbär, melon, björnbär etc, browniebitar, kakbitar, gummibjörnar, strössel, chokladsås, jordgubbssås osv. Sammanlagt betalade jag bara 32 kronor och titta vad jag fick:

  
 Ylva och Maria tyckte också om sina glassar:)



Verkligen hur gott som helst, hit måste jag gå tillbaka snart igen!

Idag har jag spenderat en hel del tid på skolan, för det var dags att checka in. Utanför incheckningen fick jag prata tyska med en jättesöt, schweizisk kille som var med i någon förening för internationella studenter så dagen började ju bra. (Om man bortser från att det var dimmigt och kallt förstås och att jag återigen hade fått springa hela vägen till...ja, ni kan ju gissa vad!) När jag väl var incheckad skulle jag gå på möte med skollaget i volleyboll. Coachen verkar vara schysst och rolig och laget var jättehärligt, men för att jag skulle få vara med på eftermiddagens träning var jag tvungen att anmäla mig till volleybollklassen och det kände jag mig inte riktigt redo för. Coach Gover tyckte att jag därför skulle titta på träningen klockan tre för att se hur det verkade innan jag bestämde mig för om jag ville delta, så jag spenderade två timmar i en gymnastiksal utan att få spela någonting. Det verkade vara jättekul, och när jag satt där saknade jag verkligen känslan av att vara med i ett lag och alla er volleybolltjejer där hemma. Ville bara ut på banan och smasha ner bollen i golvet, skrika och tjoa och få anstränga kroppen lite. However, fick jag reda på att de har träning tre timmar om dagen måndag till fredag och därutöver en del matcher och turneringar och därför bestämde jag mig för att tacka nej. Jag har inte kommit till Santa Barbara för att se en träningshall, det kan jag göra hemma. Då blir jag hellre tjock och otränad och får uppleva Kalifornien. Dessutom finns det tydligen klasser i volleyboll och beachvolleyboll som inte kräver alls lika mycket tid så jag kanske tar en sådan istället. Coach Gover sa även att jag gärna får hjälpa till att sitta i sekretariat och liknande när det är matcher, och då blir jag ju åtminstone lite involverad i volleybollen här på skolan. Undrar ni hur bra de var tjejer? Ni skulle nog slå dem om ni spelade på topp för så grymma var de inte. Å andra sidan var det här deras första träning för säsongen och många hade inte spelat tillsammans förut vilket gör att de nog kan bli riktigt bra om några månader. Träningarna påminde i övrigt ganska mycket om de hemma, men Joe är en bättre tränare.

Igår tog jag mitt första dopp någonsin i The pacific ocean! Ville bara berätta det. Det var ju inte precis varmt, men jag har badat i kallare i sommar. trots det blev det bara ett snabbdopp. Anledningen; jag var rädd att bli biten i tån av krabbor som vi har sett en massa av på andra delar av stranden:P

Jag vet att det inte längre är den tionde hos er, men här är det ju det och därför har jag ytterligare några gratulationer att dela ut. Grattis Lasse Broström som precis som Åsa fyller år idag, och grattis också på namnsdagen. Grattis på namnsdagen Lasse Berghagen, Lasse Kronér (Tamara!) och pappa!

Puss och kram på er!

Idag undrade min rumskompis Jessica vad vi äter för typ av mat i Sverige, för hon hade fått intrycket av att i Europa äter man inte så varierat, utan att vi skulle äta t.ex svensk mat varje dag. Jag berättade att detta inte var fallet, men att vi faktiskt brukar äta tacos varje fredag i min familj. Då visade det sig att hennes pojkvän Kyle tydligen brukade ha taco-tisdagar och laga utsökt tacos så hon bjöd med mig på tisdagens middag. Som ni märker får jag släppa lite på mina regler gällande tacos-ätande, men vad ska man göra?! Jag är ju trots allt inte i Kalifornien speciellt ofta.

Dessutom tittade mästerkocken Johanna fram idag och gjorde succé med sina spenat-tortellinis. Jag köpte en massa kryddor och tillbehör idag, och rörde ihop en mycket enkel men god sås till pastan. Snäll som jag är gav jag Jessica hälften och räddade därmed henne från onyttiga pizzarester, och hon åt med god aptit. Blir ni sugna? Självklart kan jag avslöja receptet:

•         Tortellini eller liknande i valfri smak, jag hade spenat och ost tror jag

•         Phiadelphiaost

•         Salsa

•         Söt-sur sås

•         Rostade och saltade solrosfrön till topping

Det är bara att koka tortellinin, hälla bort vattnet, blanda i resten av ingredienserna under avsmakning, värma det lite i kastrullen och strö över solrosfröna. Haha, inte så komplicerat kanske men det var väldigt gott och enkelt för alla oss studenter:D

Bon apetite!

Ps. Titta vad jag hittade i affären:

Idag hade jag ,Maria H, Maria A och Ylva planerat att ligga på stranden och sola och bada, men tror ni inte att det första jag ser när jag tittar ut på morgonen är moln över hela himmelen. Det blev istället till att sätta på sig jeans och planera för ytterligare en dag i staden. Då kommer som tur är min rumskompis Jessica in som en räddare i nöden och berättar att det kommer att vara soligt inne i Santa Barbara, för tydligen är det bara mulet lokalt här. Jag packar således ner min bikini och ett par shorts och beger mig iväg. Trodde att jag redan idag skulle komma att missa min första buss, för jag fick springa nästan hela vägen till busshållsplatsen och kom fram alldeles schvettig. Allting är sig alltså likt. Som tur var kom bussen några minuter sent så jag hann, och när jag väl kommer in till stan ringer Maria och säger att de är ungefär en timme sena. Vad ska jag hitta på då? Jo, efter att ha gått runt i Forever 21-butiken ett tag(superfina kläder och smycken, jag vill ha!!) så går jag in i en stor bokaffär. Längst in finns ett Starbuckscafé så jag köper en kaffe, eller okej, en White Choclate Mocha-kaffe och sätter mig och läser. Hur många vuxenpoäng är inte det på en skala?!

När jag äntligen hittar de andra tjejerna efter att ha sprungit upp och ner för gatan åtskilliga gånger vandrar vi omkring ett tag i staden. Jag håller i, och pussar en orm, tittar på möss som springer runt på en LP-skiva och sedan går vi till stranden. Jag låter som vanligt kreativiteten flöda och bygger upp en afrikansk hydda och cigarr-rökande sköldpaddor i sanden. Vi får sällskap av en vietnamesisk kille som vill bjuda oss på middag, vilket vi artigt men bestämt tackar nej till. Därefter går jag och storhandlar och när jag sitter och väntar på bussen kommer nästa erbjudande från en amerikansk kille, 30 år; att fixa ett falskleg så att jag kan komma till det casino som han jobbar på i Las Vegas och spela. Återigen tackar jag artigt men bestämt nej och åker hem.

När jag kommer in på rummet sitter Jessica, som jag faktiskt börjar bli riktigt bra kompis med nu på rummet med en råtta i knäet. Tydligen har vår rumsgranne en, så vi gosar lite med lilla Cecilia ett tag. Det har varit en djurisk dag idag, och jag har haft det toppen. Nu ska jag försöka sova för imorgon är det incheckning i skolan och jag ska på volleybolltry-outs. Är tveksam till om jag verkligen vill spela volleyboll här, men det ska bli kul att gå på uttagningen i alla fall.

Tack och hej, leverpastej!

Idag har varit ett underbar dag! Jag hade egentligen redan tappat motivationen för att skriva i den här bloggen tidigare idag, men nu har jag blivit inspirerad igen. Hitintills har jag känt mig lite ensam, eftersom tjejerna som jag bor med redan är så bra kompisar och alla pluggar på universitetet här vilket gör att de inte precis har behov av att bli vän med en svensk tjej som bara ska bo här månaden ut. Visst, alla är jättetrevliga, men någon djupare relation tror jag inte att vi kommer få. Nu känner jag mig hur som helst inte lika ensam längre eftersom jag har umgåtts med tre roliga, svenska tjejer hela dagen och träffat en massa sociala främlingar. Kan det bli bättre!?

Det började med att jag skulle ta bussen in till Santa Barbara, en resa på cirka 20 min från där jag bor. Eftersom jag inte hittade riktigt frågade jag en tjej om vägen, och hon skulle med samma buss som mig och vi satt och pratade hela vägen. Hon var amerikanare och skulle gå på museum i SB, men innan hon sprang iväg och kultiverade sig visade hon mig vägen till dit jag skulle möta Maria (som jag åkte hit med) och hennes rumskompisar. Jättetrevlig tjej den där amerikanskan! Efter att jag stått där och väntat ett tag kom Maria och hennes två kompisar, och vi gick och fixade en mobiltelefon och ett kontantkort. De sa att vi var tvungna att köpa även en mobil för att för att få kortet, så nu är jag därför stolt ägare till en ny samsungtelefon. Sammanlagt kostade mobilen och 40 dollar att ringa för 57 $. That's cheap! I affären träffade vi ett gäng svenska killar som vi nu har startat en facebook-grupp med.

Efter att ha ätit tacos (på en lördag, jag vet att det är skamligt men jag åt faktiskt bara en burrito så det räknas inte) gick vi till playan. Det var verkligen otroligt vackert, och ännu finare blev det när vi gick upp till skolan och såg utsikten därifrån. Hade kunnat sitta hur länge som helst och bara tittat. Michael, jag rekommenderar verkligen en tripp hit! Sedan traskade vi hem till Marias hus för att laga mat där. Det blev till slut en ganska god middag, men Maria (inte Hyltman utan en annan) råkade hälla ut all pasta i slasken så vi fick koka ny. Vi höll på att hungra ihjäl ett tag där...

Jag vet att inlägget börjar bli för långt igen, men det har varit en händelserik dag. Oturligt nog upptäckte jag efter middagen att bussarna från deras hus in till Santa Barbaras huvudgata slutat gå och därför var jag tvungen att ta en taxi. Taxichauffören var lyckligtvis trevlig. När jag kom in till city hade jag ungefär en timme att fördriva helt själv. Oroa er inte, alla jag har pratat med har sagt att det är säkert här och att det inte är någon fara att gå omkring som ensam tjej på gatorna. Just den här helgen är det festival i Santa Barbara. Jag tror att det är någon mexikansk festivitet, och folk går omkring och slänger pappersägg fyllda med konfetti på varandra. Jag kan ju säga att hela gatorna är färgade av små pappersbitar. Ni i Ö-vik kan inte klaga på att det var svårt att få bort all konfetti ur ert hus när man jämför med hur svårt de som städar här kommer att få det. I alla fall så började en kille från L.A och hans mamma prata med mig för att de letade efter ett efterrättsställe. Jag had såklart ingen hjälp att erbjuda, men vi pratade ett bra tag och nu har jag en ny vän på facebook! Därefter gick jag runt bland alla stånden som fanns uppställda och tro det eller ej, alla ni som var med i Barcelona; en churro-försäljare dyker upp utan att jag ens behöver leta. Tog en med socker och kanel, och den var faktiskt riktigt god. Medan jag går omkring där kommer en ny främling fram och börjar prata, och han var också riktigt rolig. Han gav mig sitt kort för han tyckte att jag skulle ringa, men han var 35 år så det var ju några decennier för ungt för mig;) Tacka vet jag Lasse Berghagen och hans generation. Har fått oroande nyheter om att han är allvarligt sjuk btw. Här hinner man knappt lämna landet innan fruktansvärda saker börjar hända. Krya på dig Lasse!

Till slut började klockan närma sig elva och jag begav mig till busshållsplatsen, men för ovanlighetens skull råkade jag svänga åt fel håll och hamna lite vilse. Trott eller ej, men jag var åtminstone ute i god tid så jag hann precis lagom till bussen. Sedan visste jag inte vart jag skulle hoppa av heller, men de trevliga människorna på bussen inklusive busschauffören hjälpte mig.

Jag har alltså träffat en massa nya, roliga människor idag så då kanske ni förstår varför jag är på bra humör och orkar skriva såhär mycket. Bäst av allt känns ändå att jag har blivit vän med svenska tjejer som jag tror att jag kan komma att umgås mycket mer med och att jag verkligen börjar gilla det här området och dess invånare.

XOXO
                                                 

                                                  Min churro!

Idag har varit en ganska ensam dag. Jag och Maria skulle träffas i Santa Barbara och titta på staden, och hela morgonen försöker jag få tag i henne men utan resultat. Det visade sig att hon inte hade fått internet i huset än, och dessutom hade hon ingen nyckel och hennes rumskompisar hade inte anlänt så hon kunde inte gå därifrån. Eftersom min rumskompis var i skolan låg jag på min madrass framför datorn hela morgonen och visste inte vad jag skulle hitta på. Det var några andra tjejer i huset hemma, men de satt mest och gjorde ingenting. Till slut bestämde jag mig för att ta en promenad genom huvudgatan ner till havet. På stranden var det ett gäng killar som spelade fotboll och de behövde en till spelare. Snäll och sportig som jag är ställer jag självklart upp och gissa vem som gör första målet?! De bjöd mig t.o.m på fest imorgon kväll (men som ni kan läsa i morgondagens inlägg går jag inte eftersom jag hänger i Santa Barbara istället). Efter att ha svettats på stranden ett tag går jag tillbaka till mitt rum och sitter framför datorn en stund till, innan jag går och handlar för att laga min första riktiga middag här. Det blev korv (nu skulle du bra gärna vilja vara här va, Maria?!;)) och sallad. På kvällen tittade jag på Harry Potter 5 med min rumskompis och en annan tjej men jag somnade efter lite drygt halva. Jag brukar aldrig somna framför TV:n annars, men idag gick det verkligen inte att hålla sig vaken. Det har varit en lång dag, och jag saknar er där hemma men det blir nog en roligare dag imorgon när jag ska träffa Maria i Santa Barbara.

Ps. Elin och Elin, jag vet att jag byter tempus när jag berättar för jag går över till hur jag brukar prata, men jag orkar faktiskt inte ändra det nu :P

Adios!

Jag har nu kommit fram och ligger i min "säng" och ska snart sova. Jag har dock en del glädjande nyheter att dela med mig av:

• Jag blev insläppt i landet!
• Resan gick bra och inget bagage försvann.
• Min rygg har klarat sig bra trots att jag har suttit så länge. Jag har känt av den, visst, men inte alls lika mycket som jag hade befarat.
• Jag och Maria fick skjuts från L.A. utav hennes trevliga släktingar som hjälpte oss att komma fram dit vi skulle.
• Huset jag bor i är förvisso skabbigt, men det är billigt, jag ska bara bo här ett litet tag och min rumskompis är trevlig och hjälpsam. Jag har ju ingen säng, men har fått en madrass tills jag hittar något annat. Därför ska jag nog överleva det här ska ni se.
• Det är otroligt fint i den här delstaten. Fantastisk utsikt från bilen mellan L.A. och Santa Barbara, åtminstone det jag hann se mellan mina powernaps.
• Känslan när jag klev av planet var lycka :D

Enligt klockan på datorn som jag ännu inte ställt om till lokal tid är klockan nu 07:42 och ni börjar vakna upp där hemma. Här är hon 22:42 och jag måste sova. Borde vara tröttare än vad jag känner mig, men jag tror nog att jag kommer sova rätt länge imorgon i alla fall. Sen ska jag in och titta på Santa Barbara eftersom jag bor ca 20 minuter med buss norr om staden.

God natt<3

Så var det då påbörjat. Mitt livs äventyr. Åtminstone hittills, jag kanske får mersmak och äventyrar resten av mina dagar också, men just nu känns Santa Barbara City College i sjutton veckor och tre dagar (mamma har räknat) som en tillräcklig utmaning. Jag har funderat rätt mycket på det där med utmaningar. När jag slutade nian och var orolig över hur det skulle vara att börja gymnasiet och trodde att det skulle bli jättesvårt sa Åsa till mig att jag behövde utmaningen. Att jag hade haft det för lätt för mig. Det visade sig att gymnasiet inte blev något större problem, och därför känner jag nu att jag behöver söka mig vidare. Inte fastna där hemma. Jag ska läsa fristående kurser på SBCC och har inte bestämt än vilka jag ska välja. Det oroar mig lite hur det ska gå, om jag ska hitta några kurser som passar mig och hur jag ska klara dem. Men jag är ändå glad att jag åker, för alltid kommer jag att lära mig något. Jag måste stå på egna ben, måste tvätta, måste laga mat, måste ta ansvar. Hur jag lyckas kan bara tiden avgöra, men när jag kommer hem igen hoppas jag att jag har utvecklats, att jag är nöjd. Inte fastna, hela tiden gå vidare. Det är så man blir all you can be.

Just nu sitter jag på ett flygplan på väg över Atlanten och dricker te. Det blir inget kaffe idag, trots att jag har blivit så mogen att jag faktiskt dricker det nu för tiden;). Jag tror att jag sov två och en halv timme i natt och man kan inte precis säga att jag var mitt livs igår kväll... Det var inte lätt att lämna. Nu har jag dock kommit så långt att jag nog faktiskt reser till och inte ifrån något. Klart att jag kommer att sakna. Klart det kommer att kännas konstigt. Fast fyra och en halv månad kommer att gå så fort, och förhoppningsvis behöver jag inte känna mig ensam på vägen. Då kanske det till och med kommer att gå för fort.

Det har framlagts vissa önskemål om att jag ska starta en blogg. Jag vet inte jag, om det verkligen kommer att fungera. Är inte säker på att jag ska publicera det här, men troligtvis gör jag det så att ni blir lite glada;) Jag har visserligen funderat otaliga gånger på att starta en blogg, men jag tror inte att jag kommer att vara tillräckligt disciplinerad för att uppdatera den. Nu har jag ju bara inget bättre för mig, och det är skönt att skriva av sig lite. Måste ju komma ihåg hur jag tänker idag när jag kommer hem igen. Jag kanske skriver en lite mer hemlig version av den här texten också som ni inte får se (haha!), bara för att minnas. Hur som helst, meningen med att ni ville att jag skulle ha en blogg är kanske att ni vill veta hur jag har det, så slutligen kan jag väl säga att jag har det bra. Som vanligt Lotta, så kan jag inte "keep it short" men nu kan ni ju enkelt hoppa över det ni inte vill höra/läsa :p Jag och min kära resepartner Maria har först vinkat hejdå till familjen, snyft, sedan flugit till Amsterdam, stått och köat i en halv evighet och sedan boardat detta plan. Sett lite på film på en viss användbar present, jag har sovit ett litet tag eftersom jag inte vill se ut som ett monster när jag kommer fram, och ätit såklart! Än har jag minsann inte tappat aptiten. And that's all I have to say about that! (Citat-meister Katarina:D)

Tschüss!