En människas historia, 2009-11-20

Idag träffade jag killen som jag ska ha min teater-final tillsammans med för att vi skulle träna lite. "D" kallas han, för att ingen kan uttala hans egentliga namn då han kommer från Sri Lanka. Vi satte oss på Starbucks och läste igenom scenen och ritade upp vad vi skulle göra på scenen. Han är jätterolig och lätt att arbeta med så det gick väldigt bra. När vi hade jobbat med scenen i kanske en timme började vi känna att det räckte för dagen och skulle dra oss hemåt, men då började vi prata. Han berättade om hur hann familj hade flyttat till Sydafrika innan han ens fyllt ett år för att det var så farligt att bo i deras hemland pga av de Tamilska Tigrarna, dvs en rebellrörelse som slåss för att det område de bor i ska bli ett eget land. I sydafrika hade de stött på mycket rasism eftersom de är färgade, även om det hade blivit bättre med åren. Hans far hade gått bort som följd av alkoholproblem och därför dricker han inte alls. De hade flyttat tillbaka till Sri Lanka till släktingar där men det hade blivit mer problem och nu bodde hans mamma själv med hans lillasyster och jobbade för att betala hans studier och hushållet. Jag blir så otroligt fascinerad av att lyssna på människors historier på det här viset. För mig är hans verklighet otroligt långt borta, jag som har växt upp i en skyddad, problemfri bubbla. Han är en fantstiskt härlig person trots allt han har varit med om, som får chansen att utbilda sig här och syssla med någonting han älskar, och det får en att tro på det goda i världen. Det behöver inte vara elände och olycka och det finns fantastiskt många möjligheter. Samtalet med honom fick mig att ännu mer vilja ut och se världen. Jag är nöjd med att vara i Santa Barbara i bara ett halvår fär det finns så mycket annat att se, så många andra historier att lyssna på pch lära sig av. Och någonstans hoppas jag att genom att göra det kan jag lära mig att bidra till att ge fler människor möjligheten att förverkliga sina drömmar och att få ett värdigt liv. Det är mitt mål.

Ikväll gick alla ut och åt hejdå-middag för att Lisens mamma och co. åker hem imorgon. Sedan blev det efterrätt på Yoghurtland och därefter hängde jag med Emil och tre personer från min teater. Vi var först hemma hos Hannah i världens OC-hus. De hade biljardbord, air-hockey, träningsmaskiner, jättestor TV, karaoke, speglar på väggen, bar etc i bara ett litet hörn av huset. De hade pool och huset låg högt uppe i bergen med utsikt över hela Santa Barbara. Helt otroligt. Därefter åkte vi till IV och gick runt i evigheter för att vi inte visste vart vi ville, och det var iiiskallt. Inte så speciellt kul, men roligt att vara med amerikaner och prata engelska hela kvällen.

Måste avsluta med att säga att idag hörde jag den första julsången i en affär. Blev på så bra humör att jag köpte tre klädesplagg för det förmånliga priset av 280 kronor sammanlagt!

Lunch med Maria, 2009-11-19

Ja, dagens höjdpunkt var att hänga lite med Maria igen. Eftersom att vi har haft så mycket folk hos oss här på sistone har vi hållit oss lite isolerade från resten av Santa Barbaras invånare, men idag åt jag, Lisen och Carro lunch med Maria. Det var på tiden, för jag har saknat den tiden när vi hittade på en massa saker tillsammans jämt. När vi ätit lunch satt hon och jag i solen på stadions läktare och uppdaterade oss på allt som hänt sen sist. Mycket roligt var det! Vi såg en tant som tränade genom att gå upp och ner för läktarnas alla trappor med musik i öronen, iklädd ballerinaskor med spetsstrumpor i, jeans, tröja och pärlhalsband. Det var mitt på dagen och säkert 25 grader varmt. Okeeej?! Det är så de lever i Kalifornien:P

 

Jag har också solat lite idag, hjälpt till på volleybollträningen, grillat på stranden och druckit kaffe på Starbucks. Är väldigt glad att jag inte var med på dagens träning för coachen är bara arg och spelarna är bara lata. Det känns som att det har blivit en klyfta mellan coach och lag, och alla verkar bara omotiverade. Det är synd för de skulle kunna vara riktigt bra. Coachen i mig kommer fram och vill göra ändringar, men det är bara tre träningar kvar så vi får stå ut.

 

Dagens citat:

Carro pratar I telefon med Alex. Han vill att vi ska komma over men Carro sager nej för at than hånar henne för hur hon pratar engelska. Carro ska försöka motbevisa honom och utbrister med världens svenskdialekt: ”Because I speak so excellent English!”





:D


Någon som försöker säga mig nåt?!

Jag skulle göra lite frågesport igår kväll och den första frågan som kom upp var denna:

 



Hmm… Vad säger N06are om detta? Jag trodde att mitt namn stavades med sju bokstäver och utan r?!


Fun, fun, fun, 2009-11-18

Så säger vår underbara dramalärare Maggie ofta; ”It’s supposed to be fun. Fun, fun, fun!” Det är en härlig inställning tycker jag. Till skillnad från vår businesslärare som alltid säger något i stil med “The reality is folks, 30% of this class is probably going to drop this class. And by the way, do you know the failure rate among American college students” Så otroligt skönt att ha lämnat in affärsplanen nu.

 

Hur som helst, min dag har varit just fun, fun, fun. Vi har börjat med vår final i teatern och min partner är toppen. Vi ska träffas på fredag och träna extra och jag tror att vi kan göra något riktigt bra av det här. Fick dessutom reda på att jag ligger på A i kursen och Maggie satt och log åt oss när vi övade.

 

Sedan gick jag till doktorn. Mådde mycket bättre redan i måndags och det har bara blivit bättre sen dess även om jag fortfarande känner lite i halsen. Fick dock nya piller som jag ska knapra, och doktorn var jättetrevlig och hon tyckte att jag var det också. Och att jag var smart och att det var kul att jag var svensk för hennes morfor var tydligen det och hade pratat svenska med henne när hon var barn.

 

Det absolut roligaste med den här dagen har dock varit kvällen. Först gick jag till Starbucks och satt och snackade med Emil vilket var länge sen. Mycket roligt, det var på tiden! Sedan hämtade Alex från min teater upp mig – STUPID american guy;) – och vi åkte till nåt publiknande ställe och åt Chicken Wings tillsammans med Tanner som också går i vår teater och en till grabb. Det var länge sen jag fnittrade så mycket! De imiterade Carros engelska, gjorde narr av allt jag gjorde och tyckte att alla svenskar, speciellt från Stockholm, var stupid. Sedan bröt jag mot vårt nyttighetslöfte (dock ligger Lisen och Carro och äter glass bredvid mig nu och de har ätit massa choklad ikväll så jag är oskyldig i jämförelse) och åt glass med dem och hängde hemma hos Alex ett tag. Det måste jag göra oftare, kom ju ändå hit för att träffa amerikanare. De har lovat att hjälpa till och integrera mig. När jag kom hem lagade jag mat till Lisen och Carro också och det uppskattades mycket; Pasta och skinksås stod på menyn=)

 

”Why do you laugh at flowers?!”

“Hello, this is Caroline. I  fink you are very nice!”

“That’s sun cure. You should try it on your skin” Jag får det på händerna men det visar sig vara till för surfbrädor…

Min kamera är trsig *mega sad face* så jag bjussar på en bild tagen för några dagar sen bara för att jag är på bra humör!




Haha korv eller mrot, det är frågan Katarina;)


Finally, 2009-11-17

Alltså usch vad jag inte tycker om källförteckningar, speciellt inte när de ska vara skrivna  i MLA-format och det aaaaldrig går att hitta exempel över hur man ska citera just den typen av källa som vi har använt. Har suttit till klockan halv tolv ikväll för att försöka få färdigt vår businessplan som ska vara klar imorgon, och nu är det äntlige gjort. Vi har verkligen kämpat för att få ihop den här (vissa mer än andra, men ändock) och det ska bli otroligt skönt att lämna in den. Vad mycket tid jag kommer få när jag slipper gå på några fler businessmöten. Jag är dessutom ganska nöjd med vad vi presterat, även om vi säkert kommer bli sågade i alla fall för vår lärare är en av de mest kritiska personer jag någonsin träffat. Och mest kapitalistiska.

 

Tittade på en hemsk film om mat på Projects in Sustainability idag också. Den visade hur snabbmat produceras och det var DJURPLÅGERI. Stackars små söta kycklingar instängda i järnlådor och höns som var ”designade” så att de hade mer kött på kroppen än vad benen orkade bära så de bara ramlade ihop. Usch, det får en verkligen att ifrågasätta vad vi är villiga att acceptera för att få billig mat.

 

Satt med Lisens familj och Carro och åt middag på Sandbar ikväll också. Jag och Carro hade redan ätit så vi tog bara lite nachochips (de är inte alls lika goda hör som i Sverige). Vi satt och pratade om relationer och om irritationer och hade det mycket trevligt!


Skräpkonst, 2009-11-16

Det blev en lång dag i skolan idag. Behövde tydligen inte ha min politik-uppsats färdig förrän på onsdag men läraren hade skrivit fel. På dramalektionen blev jag tilldelad min final dialogue. Jag ska vara en reporter som intervjuar en porrfilmsregissör typ, och den rollen spelas av en kille som kallas för D och är jätteduktig och rolig så det samarbetet ser jag fram emot. Därefter skulle vi i sustainabiliy-klassen skapa vår konst från allt skräp vi plockat från stranden. Vi samarbetade med the sculpture club och byggde en våg av skräp som nu står på campus. Imorgon ska vi nog sätta upp lite informativa skyltar till den. Den blev rätt häftig faktiskt, och nu hoppas vi på att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring nedskräpning,

 

Jag satt och väntade i typ en halvtimme på sjuksystern idag också. Hade ont i halsen men har i övrigt inte känt mig så sjuk idag, och hennes test för streptokocker A-bakterier var negativt så det var ju goda nyheter. Ska dock tillbaka och träffa en doktor imorgon för att se vad han säger.

 

Blev dessutom lite kompis med en uteliggare idag. Han kallades för Gator för han hade jagat alligatorer om jag förstod honom rätt och han hade bott i parken nedanför skolan i sju år. Han berättade vart sovrummet låg och vart de hade vardagsrummet och sa att han kom från Illinois. Så mycket djupare vänskap än så fick vi inte, men det var lite roligt i alla fall. Mindre roligt ör att några uteliggare höll på att stjäla kläder från tvättstugan. Bäst att vi ser upp!




Jag och Emma=)


Här kämpas det och byggs!


Och såhär böev reultatet...



...som visas upp på skolan denna vecka!


Baaaaaaaaaaaajs, 2009-11-15

Nu var det ju så att jag slutade äta penicillin i förrgår och mådde riktigt bra, men tror ni inte att jag har fått tillbaka utslagen i halsen nu?! Gör jätteont att svälja och jag känner mig seg i kroppen. Jag blir så himla irriterad; jag har ju inte tid att vara sjuk nu när det bara är en månad kvar!! Lisens mamma är sjuksköterska och tror att jag har streptokocker och därför jag ska gå till sjuksyster imorgon och be om att få göra en odling så de kan ta reda på vad det är jag har. Grrrr! Jag vill ju spela volleyboll. Dessutom händer det en massa saker nu framöver och då kan man INTE ligga hemma i sängen. Med igensvullna luftvägar kommer dessutom ingen annan i rummet kunna sova för jag kommer snarka föööör högt. Plus att min käke har låst sig vilket gör att jag måste trycka in maten i munnen. Ibland är livet mindre kul…

 

Men nu ska jag inte bara vara negativ inte, det är inge kul. Har i alla fall skrivit min first draft av politikuppsatsen, någonting positivt med dagen. Och Lisens mamma lagade en fantastiskt god middag. Jag som inte ens brukar tycka om köttfärsbiffar, men när man inte har ätit sådan mat på länge blir det kalas.


Sol, bad och shopping, 2009-11-14

Okej, bad är kanske lite överdrivet att säga att jag har ägnat mig åt idag, men jag doppade åtminstone benen. Vi har bestämt oss för att försöka bli lite bruna igen så att vi inte ser ut som ett gäng blekfisar när vi återvänder till Sverige inom en mycket snar framtid. Därför låg jag och Lisen först i en park och solade lite på förmiddagen. Sedan kom vår kära Caroline tillbaka till oss ÄNTLIGEN, och då åkte vi tillsammans med Lisens mamma, Bengt och Victor till en strand och solade ännu mer. Solen står dock rätt lågt på himlen och tar inte lika mycket längre så vi kommer nog behöva pressa rätt mycket för att se riktigt bruna och fina ut.

 

Därefter tog vi en ”powerwalk” som stundtals saknade powern, och sedan åt vi pizza på Bengts och Victors hotellrum. Kvällen avslutades med lite rea-fyndande; En kofta och ett par Levi’s shorts för knappt 200 kronor!

 

Nu låter jag bilderna tala:









Carro is back!















Quality time med Lisen, 2009-11-13

Eftersom Carro är i Hollywood med familjen har jag och Lisen varit ensamma största delen av dagen. Vi tog en shoppingtur på stan och spelade en massa kort; vändtia, sexiga damen, neger och president etc. Mycket trevligt har vi haft, och vid 6-tiden fick vi återigen besök. Lisens mamma har nämligen kommit med hennes nya kille Bengt och hans son Victor. De båda herrarna ska bo på hotell medan Lisens mamma bor med oss. Hon tyckte att vi hade lite ofräscht här när hon kom men efter att ha städat lite har hon nu accepterat att bo med oss i en vecka. Ska bli kul och vi har redan en massa planer om vad vi ska hitta på. Ikväll gick vi ut på en pir som vi inte har varit på tidigare och åt middag t.ex. Men nu ska vi gå och sova tidigt ikväll igen. Vi har uppenbarligen kommit in i en lugn period med tidiga kvällar och lite fest – det låter väl bra mamma?!



Min fina Lisen=)


Lisens mamma Maria och Bengt


Och slutligen jag på restaurangen


Yoga och Mary Kay-party, 2009-11-12

Vår volleybollcoach var borta idag och därför hade vi ingen vanlig träning i morse – Nej vi fick prova på yoga. Det har jag aldrig gjort förut och det var en upplevelse som hette duga. Nu är det officiellt att jag är stelast i världen! Vi skulle ställa oss med både handflatorna och fotsulorna helt i golvet och de som har yogaklass i vanliga fall böjde genast kroppen i en graciös rörelse och stoppade med raka ben ner handflatorna. Därefter kom killarna i mitt volleybollag som behövde böja benen olika mycket för att klara uppgiften, men det var helt okej sade instruktören. Däremot när jag försökte räckte det inte med att böja benen lite. Jag satte mig helt på huk som en liten köttbulle och lyckades ändå inte ha både fotsulorna och handflatorna plana mot golvet. Helt otroligt… Dessutom kände jag att min rygg hindrar mig jättemycket för jag var tusen gånger smidigare på vänster ben än på höger. Dagens lärdom har i alla fall blivit att jag måste ta fler yogalektioner när jag kommer hem för så här stel är det inte okej att vara.

 

Dagens andra lärdom är att Mary Kay-produkter är mycket billigare här än i Sverige men att det annars är precis samma grej. Victoria, det här kommer du gilla! Jag var nämligen på ett ”Mary Kay Party with a purpose”-evenemang ikväll hos min friendship partner Kristin. Vi fick göra samma saker som du och jag gjorde Tina, fast det var bara jag, Kristin och Mary Kay-tjejen där och vi var i Kristins hus. Mary Kay verkar vara the same all over the world. Kändes lite som hemma med Kjell och Victoria faktiskt. Fick först en ”Satin hand”-behandling, därefter rengjorde vi huden och sedan sminkade vi oss. Tjejen som jobbade för Mary Kay, Tracy, är en kompis till Kristin och hon var jättehärlig. De var så snälla mot mig och allting var ”fabolous”. Hon blev väldigt imponerad av vilken färgkombination jag valde för ögonskugga och eyeliner (skulle rekommendera det till andra för hon hade aldrig sett någon ha så förut), de tyckte att jag hade stora och fina ögon och ett klassiskt hjärtformat ansikte (mamma!), och hon ville ta ett kort på hur resultatet blev för att visa andra. Haha så söta så; ibland är det kul med lite komplimanger. Jag kanske ska ge mig in i Mary Kay-branschen?! Som grädde på moset fick vi dessutom de gooodaste kakor och gratis eyeliner och handkräm! En fantastiskt rolig och trevlig kväll. Ska nog hem till henne nästa lördag på ett Christmas Gift Party typ. Fun, fun, fun!

 

I promised to write a greeting in English too so that they would understand if they remember to take a look at my blog. Thank you for tonight Tracy and Kristin, and thanks for the cookies and free samples! I had the best time and I’m looking forward to next weekend. Make up can be so much fun if you are in the right mood and with the right people and tonight I definitely was. Hope you’re enjoying my blog. (Today I have written about the yoga class that I had this morning and about our MK-party.) See you soon; it’s going to be fabulous!



Kristin, Tracy and me with our MK-products!


Nu blir det ett inlägg om mat igen, 2009-11-11

Efter att återigen ha drömt att jag träffade Lasse Berghagen samt blivit väckt av sparkar i magen från Lisen i sängen under mig (ja, för att jag snarkade) vaknade jag och var mycket hungrig. Jag hade önskat att jag kunde sovit längre men jag blev tvungen att gå upp och äta frulle. Därefter låg några av oss och tog det lugnt ett tag medan andra handlade, för vi skulle nämligen ha picknick i en park. Det tog ett bra tag innan vi äntligen kom till den där parken och då var jag superhungrig igen. Åt kanske liite för mycket kex och brieost och Marabou apelsinkrokant från Carros mamma, men det kan ju inte hjälpas. Var i alla fall väldigt trevligt, förutom att det är hemskt att se alla uteliggare överallt i staden. Precis bredvid där vi satt och åt vår underbara måltid satt två hemlösa och fyllde på öl i petflaskor för att de skulle kunna dricka det offentligt. Det gör lite ont i en att se, samtidigt som att man känner sig så maktlös. Vad borde vi göra egentligen?

 

Efter att ha gått runt i staden ett tag, ätit en miniportion yoghurtglass och skjutit upp skrivandet av min uppsats som ska vara klar på måndag hängde vi lite mer här hemma. Imorgon åker Sanna, Ebba och Lovisa hem (kommer bli tomt och tråkigt) så därför gick vi ut och åt middag på Sandbar som avslutning på kvällen. Jag var mätt redan innan jag började äta men jag tror jag har något tvångsbeteende för jag åt allt som ställdes fram trots det. Lisenfisen som tyckte att jag lurade henne att ta en äcklig maträtt (jag tycker nämligen att den är god) satt och hånade mig och det blev bara en allmänt jätterolig middag. Jag tror att jag blir lite galen när jag är för mätt, för jag sitter mest och skrattar för mig själv, du kanske kan se det framför dig Katarina;) Jag följde med Lisen till Yogurtland efteråt för att hon skulle äta efterrätt men jag höll mig och smakade bara två tuggor av henne. En väldans trevlig dag. Och just det, anledningen till att vi kunde göra allt det här var för att vi har haft lov idag – Veteran’s Day:D



På picknick i parken=)


Lisen med Carros mamma och brorsa på Sandbar


Flickorna=)


Jag och Lovisa!


Trött men mysig dag, 2009-11-10

Short update:

 

Jag råkade försova mig lite i morse (oooops), men eftersom jag ändå inte får träna gjorde det inte så mycket. Fick hjälpa till att kasta bollar när jag väl kom till volleybollen och det var lite kul att känna sig som en tränare igen. De är dock så himla lata, skulle bara vilja skrika lite åt dem. Men jag lämnar det åt coacherna, det är ju faktiskt inte mitt ansvar.

 

Hade tredje sista mötet med min businessgrupp idag också och vår affärsplan börjar bli fullständig. Ska bli otroligt skönt när den är klar för jag har fått skriva nästan allting. Min grupp är väldigt härlig, men 50 % skriver ingenting utan oroar sig mest över vilka licenser vi skulle behöva och hur vi skulle få dem om vi faktiskt genomförde vår affärsidé. Men nu ska jag inte klaga, de har bidragit med mycket fakta.

 

Vårt konstverk byggt utav strand-skräp kommer att uppföras på måndag och vår grupp är mycket lycklig över att ha fått skulptör-klubben involverad. Kommer bli spännande att se vad vi lyckas skapa.

 

Och ikväll:

 

När jag kom hem hade tjejerna lagat middag och vi satt och åt en lång stund och hade det mysigt. Därefter bestämde vi oss för att gå och sätta oss på café – Starbucks bidde det. Provade en sådan där damhatt ni vet, på väg till caféet och den var riktigt snygg. Synd att man aldrig skulle ha användning för den bara… Imorgon är vi lediga för det är Veteran’s Day och vi var bjudna på kalas ikväll men alla är för trötta. Vet inte vad det är med oss, men det ska bli fantastiskt skönt att krypa ner i sängen nu och få sova ut lite. Natti, natti!




Carro har kommit hem igen men bor på hotel tills mor och bror åker hem



Sanna=)


Broder Pontus och Mamma Carina


Vänner, 2009-11-09

Äntligen har jag fått sällskap igen. Lisen, Ebba, Lovisa och Sanna kom tillbaka medan jag stod och lagade lunch men Carro kommer inte förrän imorgon. Det är otroligt vad det påverkar en att ha människor runt omkring sig. Hela lägenheten blir mycket mysigare och allt blir roligare. Det är ljud omkring en, man får prata utan att känna sig som en knäppis som pratar för sig själv (det gör jag nämligen ganska ofta) och det känns som att man faktiskt existerar. Ibland tycker jag att det känns som att om jag inte har kontakt med någon annan människa så finns jag inte. Ungefär som när ett träd faller i skogen men ingen märker; Har det verkligen ramlat då?  Jag och Lisen gick till ett café för att plugga lite men det blev inte så mycket av det. Pratade istället igenom vad vi gjort i helgen nu när vi varit på skilda håll. Lisen är en sådan tjej som man får ut något av att prata med. Hon förstår det man säger, är intresserad, och har alltid kloka tankegångar. Alltid lika trevligt att prata med dig vännen!

 

Jag, Sanna, Ebba och Lovisa (härliga tjejer btw) tog sedan en tur till Raffes för att storhandla lite, och det resulterade i en god tacopaj och en helmysig kväll. Vi kanske ska titta lite på film nu innan vi somnar men folk verkar ganska trötta här så det blir nog inget. Hörs imorgon go’ vänner!




Sanna och Lisen mitt uppe i maten=)


Den här bjuder jag på bara för att det är typiskt mig :D


Myyys!


Medan tvätten var i torktumlaren...

...blev vår tvättkorg som stod i tvättstugan stulen eller troligtvis bortstädad. GRRR!

Trött på ensamhet, 2009-11-08

 

Då var det andra kvällen i rad som jag är ensam här och det börjar bli lite tråkigt. Håller på att bli galen av att inte prata, ni vet ju hur det är. Som tur är räddade Bea mig just med ett kort samtal på Skype – mycket trevligt!

 

Skulle ha hunnit med en massa plugg nu när jag har varit ensam men istället har det blivit mest tvättande och fixande av andra saker. Har fått en hel del gjort men kanske inte riktigt så mycket som jag tänkt mig. Skulle städa på stranden i morse men hela min grupp var typ 40 minuter försenad så jag gick en sväng längs med stranden på en ”Art Walk”. Varje söndag ställer lokala konstnärer nämligen ut sina verk längs med hela stranden och det fanns jättemycket fint att titta på.  Jag = Sofistikerad som går och tittar på konst en söndag förmiddag! När min grupp kom tyckte vi att stranden redan var ren för några hade städat där tidigare i morse. Därför åkte vi och lämnade allt skräp som vi har samlat under hösten till Ryan i min grupp. Han ska rengöra allt och sedan ska vi bygga ett konstverk och visa upp på skolan. Förhoppningsvis blev jag lite inspirerad av min promenad så att vi kan skapa något fint.

 

Lärde mig att spela ”Årstiderna”, ni vet Januari börjar året, februari kommer sen…, på gitarren (inte med ackord och sånt, men ändå) och lagade en god wok till mig själv på kvällskvisten. Nu är det dags för sängen och kanske ett One Tree Hill-avsnitt för att få lite sällskap.

 

Puss och kram!



Tänk vad man kan hitta på stranden!


Min kära klasskompis Emma lassar skräp


About food brands, 2009-11-07

 

Iakttagelser från Santa Barbara 3; Matvarorna påminner massor om de i Sverige, så det är kul att gå och handla och det går att få tag i fräscha och nyttiga produkter

Idag är Caroline kvar i San Fransisco med sin mamma och lillebror. Lisen åkte med Sanna, Ebba och Lovisa till L.A. Martin och Kjell följde också med eftersom de ska åka vidare på måndag. Det innebär att jag nu är helt ensam här tills på måndag eftermiddag. Har ägnat flera timmar åt att städa idag och det är inte så intressant att läsa om och därför slänger jag in en ny iakttagelse.

 

När jag åker utomlands till t.ex Spanien brukar jag tycka att all mat är så annorlunda. Skinkorna är äckliga, bröden är konstiga, det finns inte det utbud som man känner igen och allting smakar lite konstigt. Här är det inte så. Jag känner igen något märke i varje hylla nästan och jag tycker att det är ganska lätt att hitta det man vill ha. Det är inte heller så fett som jag förväntat mig. Det finns massor med grönsaker, Chiquita bananer, Sun Maids russin, produkter med lite fett, produkter med lite socker – fräscht, smalt och igenkännbart. Självklart finns det mycket onyttigt och sånt som jag inte känner igen också, men jag blev ändå lite överraskad när jag kom hit. En dålig sak är dock att alla frukostflingor, t.ex K Special Red Berries är mycket sötare här än hemma. Annars märks det att Sverige inspireras av USA och importerar en hel del amerikanska märken. Mer överraskande är att vi har hittat Nyåkers pepparkakor i en affär här!




Från min del av ett skåp när jag bodde i IV. Jag hade Kellog's flingor och Sun Maids russin och någon hade Melitta kaffefilter. Allt finns i Sverige också.


"From a little Swedish town called Nyåker"


Itsy bitsy teeny weeny, 2009-11-06

Jaha, då har man gjort karriär inom ett nytt område – nämligen som bikinimodell. Men bli inte nervösa nu, jag kommer inte att hamna halvnaken på något tidningsomslag här i Staterna. Det råkar bara vara så att Lisen och Carro går en kurs i filmproduktion och skulle göra en film om en 1900-talsuppfinning. Carro kom då på ett manus som handlade om hur bikinin uppfanns under mitten av 1940-talet och de får inte själva vara med i filmen utan behövde skådisar. Därför fick jag, Ebba, Lovisa och Sanna snällt ställa upp och filma introt till filmen. Inga ansikten skulle synas utan vi fick gå in framför en s.k. green screen, strike a pose inför kameran och sedan gå bort igen. Sådär gick vi varv på varv i olika bikinis och satte olika poser. Mycket work with the camera a la Tyra Banks – Bella och Fia, ni skulle varit där! Gjorde i alla fall succé haha, Carro och Lisens grupp var mycket nöjda. Det återstår bara att se hur slutresultatet blir… Något säger mig att det inte blir lika roligt då:P

 

På kvällen gick vi ut och åt middag på Sandbar, vi som är kvar. Carro har nämligen åkt upp till San Fransisco med mor och bror som kom igår natt. Därefter gick vi på bio och såg A Christmas Carol” i 3D. Den var riktigt mardrömslik där Ebenezer Scrooge, den bittre och snåle julhataren, blir jagad av andar och ramlar ner i avgrunder. Hade jag varit yngre hade jag inte kunnat sova efter att ha sett den. I slutet var den dock lite mysig och då och då lite rolig, men annars mest seg och obehaglig. Väldigt bra gjord however. Imorgon åker alla utom jag till L.A. så nu kommer jag att vara helt ensam i två dagar. Får se hur det går, när man är van att ha hela huset fullt.


Bättre, 2009-11-05

Idag mår jag redan mycket bättre. Den där antibiotikan måste fungera mycket bra, eller så är min kropp bara bra på att attackera bakterier. Har dock tagit det lugnt mest hela dagen och tittat på en massa One Tree Hill-avsnitt. Saknade Tina och Åsa då, ni skulle varit här och tittat med mig! Hade varit väldans mysigt. Avsnitten är i alla fall såå bra, kommer somna med ett litet leende på läpparna snart (om jag nu kommer kunna somna för det känns som att jag inte har gjort mycket annat än att vila de senaste 48 timmarna). Må-bra-känsla på One Tree Hill alltså!


Halsfluss, 2009-11-04

Jag har gått och blivit mycket sjuk. Har dryga 39 graders feber och kan knappt svälja för att det gör så ont. Var i skolan idag i alla fall men sedan har jag bara legat i sängen. Mina halsmandlar gör jätteont och jag vill bara ta av mig huvudet tills det mår bättre. Lisen som har erfarenhet av sådana här symptom insåg att jag har fått halsfluss för det är vita fläckar i min hals och den är helt uppsvälld (äckligt, jag vet). Hennes pappa är doktor och han har skickat med henne antibiotika hit som han tyckte att jag skulle äta så nu går jag på medicin och blir förhoppningsvis bättre snart. Är synd att jag är sjuk när Ebba, Louisa och Sanna är här och jag är rädd för att smitta alla här, men annars har jag inga planer för helgen så den här helgen om någon i alla fall!

Allvarliga problem, 2009-11-03

Det har uppkommit ett STORT problem här – Jag har börjat SNARKA! Jag vet inte vad som har hänt men de senaste veckorna har jag vaknat upp nästan varje natt av en kudde som kommit flygande, en spark från Carro i sängen under mig eller ett slag från Lisen. Dessutom startar många av morgnarna med Lisens ljuva stämma som säger ”Asså helt otroooligt vad du snarkade i natt!” Vi förstår ingenting för så här har det aldrig varit förut:P Har haft en liten förkylning liggande i halsen men det kan jag ju inte skylla på hur länge som helst. Det här är allvarliga bekymmer alltså. Då tänker jag inte i första hand på mig själv för jag somnar alltid om rätt gott när jag blivit väckt, men alla de stackare som måste dela rum med mig. Någonting måste göras! Har försökt att intala mig själv att jag inte ska snarka, och försökt att inte ligga på rygg men hittills utan resultat. Situationen ser minsann inte bra ut.

 

Min förkylning som jag har känt ett tag måste dock vara på riktigt för idag har jag haft frossa, ont varje gång jag sväljer och varit fruktansvärt trött. Lisens pappa var sjuk när han var här förut, sen var Lisen lite krasslig och igår blev Carro jätteförkyld så jag antar att det är min tur nu. Som en konsekvens av detta (ra)-struntade jag i mina läxor för en gångs skull och tog det bara lugnt, drack te och pratade med gänget. Nu ska jag titta lite på Kopps till jag somnar – i med öronpropparna allihop!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0