En människas historia, 2009-11-20

Idag träffade jag killen som jag ska ha min teater-final tillsammans med för att vi skulle träna lite. "D" kallas han, för att ingen kan uttala hans egentliga namn då han kommer från Sri Lanka. Vi satte oss på Starbucks och läste igenom scenen och ritade upp vad vi skulle göra på scenen. Han är jätterolig och lätt att arbeta med så det gick väldigt bra. När vi hade jobbat med scenen i kanske en timme började vi känna att det räckte för dagen och skulle dra oss hemåt, men då började vi prata. Han berättade om hur hann familj hade flyttat till Sydafrika innan han ens fyllt ett år för att det var så farligt att bo i deras hemland pga av de Tamilska Tigrarna, dvs en rebellrörelse som slåss för att det område de bor i ska bli ett eget land. I sydafrika hade de stött på mycket rasism eftersom de är färgade, även om det hade blivit bättre med åren. Hans far hade gått bort som följd av alkoholproblem och därför dricker han inte alls. De hade flyttat tillbaka till Sri Lanka till släktingar där men det hade blivit mer problem och nu bodde hans mamma själv med hans lillasyster och jobbade för att betala hans studier och hushållet. Jag blir så otroligt fascinerad av att lyssna på människors historier på det här viset. För mig är hans verklighet otroligt långt borta, jag som har växt upp i en skyddad, problemfri bubbla. Han är en fantstiskt härlig person trots allt han har varit med om, som får chansen att utbilda sig här och syssla med någonting han älskar, och det får en att tro på det goda i världen. Det behöver inte vara elände och olycka och det finns fantastiskt många möjligheter. Samtalet med honom fick mig att ännu mer vilja ut och se världen. Jag är nöjd med att vara i Santa Barbara i bara ett halvår fär det finns så mycket annat att se, så många andra historier att lyssna på pch lära sig av. Och någonstans hoppas jag att genom att göra det kan jag lära mig att bidra till att ge fler människor möjligheten att förverkliga sina drömmar och att få ett värdigt liv. Det är mitt mål.

Ikväll gick alla ut och åt hejdå-middag för att Lisens mamma och co. åker hem imorgon. Sedan blev det efterrätt på Yoghurtland och därefter hängde jag med Emil och tre personer från min teater. Vi var först hemma hos Hannah i världens OC-hus. De hade biljardbord, air-hockey, träningsmaskiner, jättestor TV, karaoke, speglar på väggen, bar etc i bara ett litet hörn av huset. De hade pool och huset låg högt uppe i bergen med utsikt över hela Santa Barbara. Helt otroligt. Därefter åkte vi till IV och gick runt i evigheter för att vi inte visste vart vi ville, och det var iiiskallt. Inte så speciellt kul, men roligt att vara med amerikaner och prata engelska hela kvällen.

Måste avsluta med att säga att idag hörde jag den första julsången i en affär. Blev på så bra humör att jag köpte tre klädesplagg för det förmånliga priset av 280 kronor sammanlagt!

Kommentarer
Postat av: The Old cat

=D

2009-11-22 @ 00:36:08
Postat av: Cecilia

Har hittat värsta bra grejen!!! Kan såklart inte säga vad det är men asso det är en sån dör grej som vi bara MÅSTE köpa till varandra if you get my point ;)

Saknar dig som fan! Drömde att det var den 20 december och jag var på jobbet och stog och snackade med Alex utanför cino och så kom du!!! Jag sprang till dig och började grina! Så mycket saknar jag dig!

2009-11-23 @ 13:10:07
URL: http://tigerharen.blogg.se/
Postat av: Johanna

Spännande! Men Cissi, nu blir jag ju alldeles tårögd när du säger sådär. Jag saknar dig med och snart ska jag krama dig:D

2009-11-24 @ 03:27:49
URL: http://johannaincalifornia.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0