Idag har vi äntligen provat på det som vi så länge tänkt att vi ska göra – nämligen att surfa. Det är ju ett måste om man är i Kalifornien och vi började bli oroliga att det inte skulle bli av, men handlingskraftiga som vi är tog vi tag i det och begav oss ut tills IV och en stor strand i eftermiddags. Vi har hyrt en bil eftersom vi ska ut på äventyr imorgon också och jag, Joel, Carro och Maria skaffade varsin surfbräda och våtdräkt medan Lisen som har knäproblem fick vara åskådare. Efter att ha studerat surfarna i Blue Water High och Rocket Power noggrant kunde man ju tycka att jag borde veta hur det ska gå till, men kära hjärtanes vad svårt det var att komma upp på brädan. Dock var det hur kul som helst. När man väl blev tagen av en våg som förde en nästan ända på land var det en sådan häftig känsla i magen. Jag lyckades stå på knä flera gånger och lite halvt på åtminstone en av fötterna sista åket. Jag tror att det kan vara en otrolig frihetskänsla att surfa när man väl lär sig att behärska vågorna, men just nu var det samtidigt ganska läskigt för vågorna var så stora och man är så maktlös mot deras kraft. En gång fick jag brädan i huvudet och en gång kom hela Carro över mig och fenorna på hennes bräda skar över min arm så jag har ett stort blåmärke där nu. Men det gör ingenting för vi hade fantastiskt roligt och kan i alla fall säga att vi har provat på att surfa. När solen började gå ner tyckte vi att vi var tillräckligt nerkylda och begav oss hem igen.

Efter att ha lagat/ätit middag och tagit det lite lugnt gjorde vi oss supersnygga och gick till ett jättemysigt musikcafé. En kille satt och sjöng och spelade gitarr, kyparna var väldigt trevliga och serviceinriktade och vi satt och drack te/chai-latte och hade det trevligt. Försökte komma på en affärsidé för ett eget företag men det gick inte så bra. När musiken tystnade och de började stänga gick jag på en födelsedagsfest för en svensk kille där det var massor med personer som jag kände, även om det inte var så många där. Jättekul, för jag hade verkligen tid att prata med folk som jag har saknat lite på sistone, innan jag åker hem. Efter ett tag kom Carro och Joel också dit i bilen vilket var väldigt tur eftersom mina fötter inte såg fram emot att gå hem i högklackat.

Dagen efter Thanksgiving kallas Black Friday här och innebär att alla affärer ska ha en massa rea, ungefär som mellandagsrean hemma. Där för ställde vi uret på nio och gjorde oss i ordning för att stoooorshoppa. När vi kommer ut i affärerna upptäcker vi dock att det inte alls är så mycket rea som vi hade hoppats, men det stoppar inte oss. Vi (ra)spårar alla tre, och köper en massa snygga saker. Jag köper bl.a en nyårsklänning och två tröjor, men de verkliga spårarna är Lisen och Carro som impulsköper varsin i-pod. I apple-affären hade de som tur var rea så de gjorde trots allt ett riktigt fynd, men det sved i våra plånböcker kan man ju säga.

Kvällen spenderades först på en taco-restaurang med fyra av flickorna i Elise House. De hade happy hour där och vi fick själva tacosen för 20 kronor typ. Den var inte den godaste jag har smakat, men guacamolen var gudomlig. Efter middagen gick vi hem till en av Marias kompisar som heter Chris. Han skulle lära oss att spela amerikanska ölspel (jag drack inte en droppe, blääää för öl) men det var roligt och det visade sig att en kille från mitt volleybollag var där. Han var jätterolig; synd bara att jag blir kompis med alla i mitt volleybollag när det knappt är någon tid kvar här.

Carro provar huvudbonader:P

På middag:)

Gaah, vad mätt jag är. Min mage är lika stoppad som kalkonerna här är just nu, men vilken kväll det har varit.

Eftersom att det är Thanksgiving idag har vi varit lediga från skolan. Vi planerade att gå upp hyfsat tidigt i morse men eftersom Carro olyckligtvis råkade ställa alarmet på 01.10 istället för 10.00 hamnade vi några minuter efter i planeringen. Men, vi spillde inga tårar över det. När vi var klara gick vi och la oss i en mysig park och solade i ett par timmar och jag pluggade lite. På vägen hem tog jag och Carro en liten åktur i en karusell också, och hej vad det gick undan. Det var vilda hästar vi red på måste jag säga. Därefter gick vi alla tre en sväng på stan, men allt var stängt och öde pga av högtidligheterna så vi gjorde en dinner-reservation och gick hem och piffade till oss lite.

Vi beger oss iväg till restaurangen som är mycket fin, och blir visade till ett litet bord. En av kyparna kommer ihåg mitt namn eftersom att jag sa det när vi bokade bordet, och redan där var vi deras favoritgäster. Det enda som serverades var en mycket dyr trerätters thanksgivingmiddag, men vi tyckte att vi fick lyxa till det lite en dag som denna. Och vad roligt vi hade det. Vi satt där i två och en halv timme, och kyparna kom och frågade hur vi hade det fleera gånger. Plötsligt bestämde sig Lisen och Carro för att gå på toa, leaving me all alone vid bordet. Vi hade redan klagat för kyparen över att vi var ensamma på thanksgiving utan vänner när vi bokade ett bord för bara tre – men NU?! Jag var den enda som inte hade ätit klart och de andras tallrikar var bortdukade så jag satt där helt själv med min halvfulla tallrik och åt. Dessutom skrattade jag så att jag blev alldeles röd för att Carro och Lisen stod utanför toaletten och hånade mig. Då kom kyparen och satte sig med mig för att jag skulle slippa se ensam ut. Det kallar jag service:P När huvudrätten var uppäten var jag proppmätt men då var det dags för paj. En av kyparna gav oss en skål med en kula av deras hemmagjorda glass att dela på också, bara för at vi var deras snyggaste bord för dagen. Vi klagade inte. När vi skulle betala hade de en liten utvärderingslapp som man skulle fylla i. Vi satte högsta poäng på deras service, skrev en liten hälsning och jag ställde en ”lilja” (en sån där servett-vikning som jag brukar göra) ovanpå foldern som vi lagt pengarna och utvärderingarna i. Då vi går ut därifrån vill vi ju såklart se hur de reagerar när de ser det, så vi ställer oss bakom några skyltar och spionerar in genom glasväggarna till restaurangen. Kyparen som bjöd oss på glass verkade bli mycket glad över min lilja, och när de kollade utvärderingarna sa den gamle kyparen som gjort mig sällskap något till den jag nämnde nyss, och han skrattade. Sedan tittade han ut genom fönstret och RAKT PÅ OSS!! Vi blir så förskräckta att vi skrek högt och sprang därifrån, istället för att bara spela lite coola och låtsats läsa på skylten. Han såg också alldeles förvånad ut bör tilläggas, och vi skrattade så vi höll på att spy eftersom vi var så välfyllda.

Karusellåkande=)


Jag och Lisen redo för middag!


<3


Menyn:P


Jag viker en lilja:D


Jag sitter själv och äter Thanksgivingmiddag:P


Mycket fin restaurang och den äldste kyparen som visste mitt namn och gjorde mig sällskap:D


Sen spionerade vi...


Och det slutade såhär:D

Idag när jag, Lisen och Carro sitter i sängen och pluggar och tar det lugnt tittar en av våra grannar in och frågar glatt ifall vi vill köpa lite hasch/marijuana (eller något liknande, vi hörde inte exakt).

Jag *avvisande*: Nej!

Lisen *ganska trevligt*: No thanks, we’re fine. We don’t smoke.

Han *lika lugn och glad*: Okay, cool.

Och sedan går han iväg. USA alltså…

Idag fick vi tillbaka vår businessplan och min grupp fick ett svagt B; 81%, på den. Vi var ganska glada eftersom att det alltid låter som att han är så besviken på alla och sätter dåliga betyg. Efter lektionen gick jag till hans kontor för att lägga på mina extra credit-poäng som jag har fått för att höja betyget lite. När jag kommer in frågar han vad som hände med min grupp. Va?! Ja, om det var någon grupp i vår klass han hade trott skulle få ett A var det vår grupp och nu hade vi bara näst bäst betyg. Jag svarade att jag inte visste, att jag tycker att vi hade gjort vårt bästa. Han sa att det i och för sig inte var dåligt men han hade förväntat sig högre. När jag hade lagt på mina extrapoäng hamnade jag typ 2% ifrån ett A. det betyder att jag max får ha nio fel på min final. Då sa han att jag var hans hopp för att ge ut ett A i den här klassen. Så nu gäller det att plugga!

Efter skolan tog jag och Lisen en powerwalk, jag pluggade lite, vi lyssnade på julmusik och sen när de var i skolan lagade jag en pikant kyckling- och bacongryta. Lisen och Carro skrapade t.o.m grytan efteråt:D Jag har insett att det kanske kan bli en god husmor av mig trots allt. Såå kul att experimentera i köket.

Efter middagen gick vi till Starrebarre (Starbucks), tog en kaffe och fnittrade så att det lät över hela stället. Lite yogurtglass fick blie efterrätt och innan vi gick och la oss såg vi på Slumdog Millionaire. Vi köpte den filmen för säkert två månader sen och har sagt varje vecka att vi ska se den men det har inte blivit av förrän nu. Jättebra film tycker jag. Och en jättebra kväll; vi har det verkligen toppen här.

Iakttagelser från Santa Barbara 4; Alla är jättehurtiga och smala.

När man tänker på USA är det nog många som får en bild av snabbmat, fetma och stillasittande. Kanhända stämmer det på andra platser i landet, men här i Santa Barbara är det inte sant. Alla är så hurtiga att jag känner mig slapp trots att jag i alla fall har träning två gånger i veckan och går till skolan och affären och på powerwalks etc. Jag tror att det har att göra med att det är varmt och soligt här och med att folk är rika. De vill se snygga och vältränade ut på stranden och på alla fester, tänk er OC typ; där är det viktigt med utseendet. Att vädret är skönt gör ju dessutom att det är roligt att vara ute och träna. Varje gång jag går hem från min volleybollträning ser jag en massa kvinnor med barnvagnar vara ute och springa trots att det börjar närma sig mitt på dagen och är jättevarmt. Det är alltid människor vid stadion som springer upp och ner för trapporna och promenerar runt på löpvarvet och både gamla och unga är jämt ute och promenerar längs med stranden. En man står och dansar på sina rullskridskor varje eftermiddag på strandpromenaden alldeles bredvid där vi bor, och han tränar så att han blir alldeles svettig. Det kan enkelt gå en eller två dagar utan att man ser en enda person som är riktigt stor. Fetma verkar alltså inte vara ett problem här. Det är en kultur av att vara hurtig och träna, och folk verkar vilja äta nyttigt också. Inget typiskt USA-ställe det här alltså. Det som däremot känns som typiskt USA är att alla åker skateboard överallt. Ibland kommer det män i kostym susande nerför gatan på en rullbräda, och till skolan åker väldigt många skateboard. Flera av våra svenska kompisar har också skaffat bräda nu och börjat lära sig, men det är nog ingenting för mig - jag kan knappt stå på den och åka långsamt framåt på plant underlag.

En vanlig syn. Folk som är ute och går och springer runt med barnvagnar, även om denna kvinna bara promenerar idag.

 
Strandpromenaden är full med människor som går, cyklar och åker rollerblades och skateboard=)

shit vilka fjädriga gäss (höll på o skriva gåsar) men ska dom verkligen se ut sådär?

Svar: Haha näe, det ska de faktiskt inte. De här var gäss som var uppfödda för att ge dun till kuddar och dunjackor och sånt! Du har minsann koll på dina fåglar du;) Uppmärksamt!

Idag har jag inte gjort så mycket vettigt egentligen. Jag har:

• Nästan sovit på businessen och läraren var inte så glad över det. Men han berättar dock ändå bara hur besviken han är på oss och hur förslappade ungdomarna är…
• Satt upp informationslappar på ”Skräpvågen” så att den är helt klar
• Lagat en krämig laxpasta till mina kära rumskompisar
• Hjälp Lisen med engelskauppsats
• Tvättat och växlat pengar och fixat ett element så att vi slipper frysa ihjäl hela tiden
• Ritat en adventskalender
• Tittat på One Tree Hill

Lite hemmafru har jag allstå varit idag, och fixat och donat!

Min nedräkning! Vi ska fira vår jul den 9e. december här för att hinna med innan vi åker och då ska vi byta lite julklappar.

 
Och dessa vackra flickor uppskattade min matlagning mycket:D

För första gången på väldigt länge är vi nu helt ensamma på Chapala 8 och ska vara det dessa sista tre veckorna vi är kvar här. Dagen inleddes med en promenad bort till stranden nedanför skolan där vi mötte tjejerna från Elise House över en brunch på en servering. Gårdagskvällen diskuterades flitigt och amerikanska blåbärspannkakor med frukt och sirap förtärdes. Därefter bar det av hemåt igen där en stoooorstädning väntade. Vi dammsög och skurade och torkade och sorterade och möblerade tills det nu äntligen är fräscht och som vi vill ha det igen. Jag och Lisen tog en powerwalk i solnedgången – fantastiskt vackert när man ser alla palmer som siluetter mot en rödgul himmel – och gick sedan och storhandlade. På vägen till Ralphs gick vi in i en annan affär, en world market, där vi köpte svenska pepparkakor och en julkalender. Eftersom vi hade vårt Thanksgivingfirandeigår tänkte vi att det är lika bra att börja förbereda inför jul redan nu. Lagade tacos och satt och lyssnade på jullåtar och jag blir så glad av att höra dem. Lyssnade på ”Det är nååågon, i Brunnsparken som gråter” Katarina, och sjöng ”Vår julskinka har rymt” Cissi. Dagen avslutades med att vi gick och såg den nya Twilight-filmen i en jättemycig biograf där det är stjärnhimmel och husfasader inomhus så man tror att man är ute. Filmen var bra tycker jag, men det blir lite överdrivet när allt ska vara så romantiskt och plågat hela tiden. Måste alla hon gillar säga att de inte kan vara med henne för att de kommer skada henne? Och kan hon aldrig vara glad? Jaja, den var bra, vill bara få det ur mig. Kom hem framåt klockan ett och då var hela Chapala strömlöst och utan internet. Fick tända ljus och använda mobilerna när vi gjorde oss i ordning men det var mysigt. Bara inte maten i kyl och frys blir förstört tills imorgon. Tack för idag tjejer, det var en riktigt mysig dag!

Frukost/Brunch:)


Söndagstacosen är tillbaka!!


Myyyys=D

Så har vi då ätit vår första kalkon a la amerikansk thanksgiving under en fullspäckad dag. Min friendship partner Kristin hade bjudit med mig på en Thanksgiving-middag hos en kompis till henne som är kock och Lisen och Carro fick också följa med. Kristin hämtade upp oss vid halv två-tiden och körde oss upp i bergen till vindistriktet Santa Ynez. Vi skulle vara på en ranch där de hade både häst, getter och gäss och mellan 50 och 100 gäster. Det var alltså inget litet kalas utan det var långbord uppdukade i två stora rum och ute på en altan. Först kastade vi lite ärtpåsar (det var någon lek där man skulle träffa ett hål i en trälåda), gick runt och minglade lite och åt apetizers och chips med dipp. Det tog ett bra tag innan maten var färdig att serveras men gott var det. Eftersom att jag alltid är tvungen att prova allt blev det en ganska stor portion. Lisen och Carro kom mycket bra överens med Kristin och vi hade väldigt kul ihop, mest för att hon skrattar så himla roligt; först ett högt och gällt skrik ”Aaaaaaaaaaaaa” följt av ett ”ha-ha-ha”-skratt. Vi har börjat skratta så vi med nu. Måste vara väldigt kul att se henne i en biosalong när hon ser något roligt, eller på en lugn restaurang.

Man blir tydligen trött av att äta kalkon för det innehåller något konstigt ämne och det kände vi minsann av. Dock hade vi inte tid att vila för vi skulle alla fyra vidare till en till Thanksgiving-bjudning. Egentligen är det ju inte Thanksgiving förrän på torsdag men då är alla och firar med sina familjer och därför har det varit en massa tidiga bjudningar i helgen. Den här tillställningen var anordnad av de som håller i friendship partner-programmet och därför var det en massa andra precis som vi där. Eftersom att det var så trevligt på förra stället blev vi sena till nästa grej men kom alldeles lagom i tid till efterrätten. Fick pumpapaj och äppelpaj och fick dessutom se ett litet skådespeleri om varför man firar Thanksgiving. Oj vad mätta vi var efter denna andra middag. Kristin skjutsade hem oss och vi bestämde att vi alla ska ha en julkväll innan vi på Chapala 8 åker hem til Sverige igen.

Efter ett snabbt klädbyte gav vi oss återigen iväg på en ny tillställning, den här gången hos Maria, Ylva och company i Elise house. De hade en liten fest där med mycket amerikaner och inte så många svenskar vilket var roligt for a change. Var lite långtråkigt ett tag till Ylva räddade kvällen genom att tro att hennes pass hade försvunnit, och sedan kreditkortet, och sedan ID-kortet och sedan i-phonen även fast jag, Erika och Catherine hittade det hon letade efter på direkten. En aaaning paranoid var hon, även om Catherine inte var mycket bättre som trodde att polisen skulle komma hela tiden. Jag berättade situationen för Carro och Ylva hörde på: Yes, I don’t know if it was the ghosts or the police (?!) that took my passport but I’m sure I put it under my bed and then it was on the shelf.

Hela gänget! (Kristin, en spanjor som hon känner, och vi tjejer)

Vi kastade ärtpåsar:P

Långbord var uppdukade. I bakgrunden kan man se den snygga "bartendern" som är skådespelare och har varit med i ett avsnitt av Hannah Montana:D

De hade en del djur på gården och oj vad dessa gäss skrek!

Sedan åkte vi på nästa grej där de hade ett litet skådespel:)

Och slutligen blev det paaarty:D

Ja, dagens höjdpunkt var att hänga lite med Maria igen. Eftersom att vi har haft så mycket folk hos oss här på sistone har vi hållit oss lite isolerade från resten av Santa Barbaras invånare, men idag åt jag, Lisen och Carro lunch med Maria. Det var på tiden, för jag har saknat den tiden när vi hittade på en massa saker tillsammans jämt. När vi ätit lunch satt hon och jag i solen på stadions läktare och uppdaterade oss på allt som hänt sen sist. Mycket roligt var det! Vi såg en tant som tränade genom att gå upp och ner för läktarnas alla trappor med musik i öronen, iklädd ballerinaskor med spetsstrumpor i, jeans, tröja och pärlhalsband. Det var mitt på dagen och säkert 25 grader varmt. Okeeej?! Det är så de lever i Kalifornien:P

Jag har också solat lite idag, hjälpt till på volleybollträningen, grillat på stranden och druckit kaffe på Starbucks. Är väldigt glad att jag inte var med på dagens träning för coachen är bara arg och spelarna är bara lata. Det känns som att det har blivit en klyfta mellan coach och lag, och alla verkar bara omotiverade. Det är synd för de skulle kunna vara riktigt bra. Coachen i mig kommer fram och vill göra ändringar, men det är bara tre träningar kvar så vi får stå ut.

Dagens citat:

Carro pratar I telefon med Alex. Han vill att vi ska komma over men Carro sager nej för at than hånar henne för hur hon pratar engelska. Carro ska försöka motbevisa honom och utbrister med världens svenskdialekt: ”Because I speak so excellent English!”

:D

Jag skulle göra lite frågesport igår kväll och den första frågan som kom upp var denna:

Hmm… Vad säger N06are om detta? Jag trodde att mitt namn stavades med sju bokstäver och utan r?!

Så säger vår underbara dramalärare Maggie ofta; ”It’s supposed to be fun. Fun, fun, fun!” Det är en härlig inställning tycker jag. Till skillnad från vår businesslärare som alltid säger något i stil med “The reality is folks, 30% of this class is probably going to drop this class. And by the way, do you know the failure rate among American college students” Så otroligt skönt att ha lämnat in affärsplanen nu.

Hur som helst, min dag har varit just fun, fun, fun. Vi har börjat med vår final i teatern och min partner är toppen. Vi ska träffas på fredag och träna extra och jag tror att vi kan göra något riktigt bra av det här. Fick dessutom reda på att jag ligger på A i kursen och Maggie satt och log åt oss när vi övade.

Sedan gick jag till doktorn. Mådde mycket bättre redan i måndags och det har bara blivit bättre sen dess även om jag fortfarande känner lite i halsen. Fick dock nya piller som jag ska knapra, och doktorn var jättetrevlig och hon tyckte att jag var det också. Och att jag var smart och att det var kul att jag var svensk för hennes morfor var tydligen det och hade pratat svenska med henne när hon var barn.

Det absolut roligaste med den här dagen har dock varit kvällen. Först gick jag till Starbucks och satt och snackade med Emil vilket var länge sen. Mycket roligt, det var på tiden! Sedan hämtade Alex från min teater upp mig – STUPID american guy;) – och vi åkte till nåt publiknande ställe och åt Chicken Wings tillsammans med Tanner som också går i vår teater och en till grabb. Det var länge sen jag fnittrade så mycket! De imiterade Carros engelska, gjorde narr av allt jag gjorde och tyckte att alla svenskar, speciellt från Stockholm, var stupid. Sedan bröt jag mot vårt nyttighetslöfte (dock ligger Lisen och Carro och äter glass bredvid mig nu och de har ätit massa choklad ikväll så jag är oskyldig i jämförelse) och åt glass med dem och hängde hemma hos Alex ett tag. Det måste jag göra oftare, kom ju ändå hit för att träffa amerikanare. De har lovat att hjälpa till och integrera mig. När jag kom hem lagade jag mat till Lisen och Carro också och det uppskattades mycket; Pasta och skinksås stod på menyn=)

”Why do you laugh at flowers?!”

“Hello, this is Caroline. I  fink you are very nice!”

“That’s sun cure. You should try it on your skin” Jag får det på händerna men det visar sig vara till för surfbrädor…

Min kamera är trsig *mega sad face* så jag bjussar på en bild tagen för några dagar sen bara för att jag är på bra humör!

Haha korv eller mrot, det är frågan Katarina;)

Alltså usch vad jag inte tycker om källförteckningar, speciellt inte när de ska vara skrivna  i MLA-format och det aaaaldrig går att hitta exempel över hur man ska citera just den typen av källa som vi har använt. Har suttit till klockan halv tolv ikväll för att försöka få färdigt vår businessplan som ska vara klar imorgon, och nu är det äntlige gjort. Vi har verkligen kämpat för att få ihop den här (vissa mer än andra, men ändock) och det ska bli otroligt skönt att lämna in den. Vad mycket tid jag kommer få när jag slipper gå på några fler businessmöten. Jag är dessutom ganska nöjd med vad vi presterat, även om vi säkert kommer bli sågade i alla fall för vår lärare är en av de mest kritiska personer jag någonsin träffat. Och mest kapitalistiska.

Tittade på en hemsk film om mat på Projects in Sustainability idag också. Den visade hur snabbmat produceras och det var DJURPLÅGERI. Stackars små söta kycklingar instängda i järnlådor och höns som var ”designade” så att de hade mer kött på kroppen än vad benen orkade bära så de bara ramlade ihop. Usch, det får en verkligen att ifrågasätta vad vi är villiga att acceptera för att få billig mat.

Satt med Lisens familj och Carro och åt middag på Sandbar ikväll också. Jag och Carro hade redan ätit så vi tog bara lite nachochips (de är inte alls lika goda hör som i Sverige). Vi satt och pratade om relationer och om irritationer och hade det mycket trevligt!

Det blev en lång dag i skolan idag. Behövde tydligen inte ha min politik-uppsats färdig förrän på onsdag men läraren hade skrivit fel. På dramalektionen blev jag tilldelad min final dialogue. Jag ska vara en reporter som intervjuar en porrfilmsregissör typ, och den rollen spelas av en kille som kallas för D och är jätteduktig och rolig så det samarbetet ser jag fram emot. Därefter skulle vi i sustainabiliy-klassen skapa vår konst från allt skräp vi plockat från stranden. Vi samarbetade med the sculpture club och byggde en våg av skräp som nu står på campus. Imorgon ska vi nog sätta upp lite informativa skyltar till den. Den blev rätt häftig faktiskt, och nu hoppas vi på att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring nedskräpning,

Jag satt och väntade i typ en halvtimme på sjuksystern idag också. Hade ont i halsen men har i övrigt inte känt mig så sjuk idag, och hennes test för streptokocker A-bakterier var negativt så det var ju goda nyheter. Ska dock tillbaka och träffa en doktor imorgon för att se vad han säger.

Blev dessutom lite kompis med en uteliggare idag. Han kallades för Gator för han hade jagat alligatorer om jag förstod honom rätt och han hade bott i parken nedanför skolan i sju år. Han berättade vart sovrummet låg och vart de hade vardagsrummet och sa att han kom från Illinois. Så mycket djupare vänskap än så fick vi inte, men det var lite roligt i alla fall. Mindre roligt ör att några uteliggare höll på att stjäla kläder från tvättstugan. Bäst att vi ser upp!

Jag och Emma=)


Här kämpas det och byggs!


Och såhär böev reultatet...



...som visas upp på skolan denna vecka!

Nu var det ju så att jag slutade äta penicillin i förrgår och mådde riktigt bra, men tror ni inte att jag har fått tillbaka utslagen i halsen nu?! Gör jätteont att svälja och jag känner mig seg i kroppen. Jag blir så himla irriterad; jag har ju inte tid att vara sjuk nu när det bara är en månad kvar!! Lisens mamma är sjuksköterska och tror att jag har streptokocker och därför jag ska gå till sjuksyster imorgon och be om att få göra en odling så de kan ta reda på vad det är jag har. Grrrr! Jag vill ju spela volleyboll. Dessutom händer det en massa saker nu framöver och då kan man INTE ligga hemma i sängen. Med igensvullna luftvägar kommer dessutom ingen annan i rummet kunna sova för jag kommer snarka föööör högt. Plus att min käke har låst sig vilket gör att jag måste trycka in maten i munnen. Ibland är livet mindre kul…

Men nu ska jag inte bara vara negativ inte, det är inge kul. Har i alla fall skrivit min first draft av politikuppsatsen, någonting positivt med dagen. Och Lisens mamma lagade en fantastiskt god middag. Jag som inte ens brukar tycka om köttfärsbiffar, men när man inte har ätit sådan mat på länge blir det kalas.

Okej, bad är kanske lite överdrivet att säga att jag har ägnat mig åt idag, men jag doppade åtminstone benen. Vi har bestämt oss för att försöka bli lite bruna igen så att vi inte ser ut som ett gäng blekfisar när vi återvänder till Sverige inom en mycket snar framtid. Därför låg jag och Lisen först i en park och solade lite på förmiddagen. Sedan kom vår kära Caroline tillbaka till oss ÄNTLIGEN, och då åkte vi tillsammans med Lisens mamma, Bengt och Victor till en strand och solade ännu mer. Solen står dock rätt lågt på himlen och tar inte lika mycket längre så vi kommer nog behöva pressa rätt mycket för att se riktigt bruna och fina ut.

Därefter tog vi en ”powerwalk” som stundtals saknade powern, och sedan åt vi pizza på Bengts och Victors hotellrum. Kvällen avslutades med lite rea-fyndande; En kofta och ett par Levi’s shorts för knappt 200 kronor!

Nu låter jag bilderna tala:

Carro is back!

Eftersom Carro är i Hollywood med familjen har jag och Lisen varit ensamma största delen av dagen. Vi tog en shoppingtur på stan och spelade en massa kort; vändtia, sexiga damen, neger och president etc. Mycket trevligt har vi haft, och vid 6-tiden fick vi återigen besök. Lisens mamma har nämligen kommit med hennes nya kille Bengt och hans son Victor. De båda herrarna ska bo på hotell medan Lisens mamma bor med oss. Hon tyckte att vi hade lite ofräscht här när hon kom men efter att ha städat lite har hon nu accepterat att bo med oss i en vecka. Ska bli kul och vi har redan en massa planer om vad vi ska hitta på. Ikväll gick vi ut på en pir som vi inte har varit på tidigare och åt middag t.ex. Men nu ska vi gå och sova tidigt ikväll igen. Vi har uppenbarligen kommit in i en lugn period med tidiga kvällar och lite fest – det låter väl bra mamma?!

Min fina Lisen=)


Lisens mamma Maria och Bengt


Och slutligen jag på restaurangen

Vår volleybollcoach var borta idag och därför hade vi ingen vanlig träning i morse – Nej vi fick prova på yoga. Det har jag aldrig gjort förut och det var en upplevelse som hette duga. Nu är det officiellt att jag är stelast i världen! Vi skulle ställa oss med både handflatorna och fotsulorna helt i golvet och de som har yogaklass i vanliga fall böjde genast kroppen i en graciös rörelse och stoppade med raka ben ner handflatorna. Därefter kom killarna i mitt volleybollag som behövde böja benen olika mycket för att klara uppgiften, men det var helt okej sade instruktören. Däremot när jag försökte räckte det inte med att böja benen lite. Jag satte mig helt på huk som en liten köttbulle och lyckades ändå inte ha både fotsulorna och handflatorna plana mot golvet. Helt otroligt… Dessutom kände jag att min rygg hindrar mig jättemycket för jag var tusen gånger smidigare på vänster ben än på höger. Dagens lärdom har i alla fall blivit att jag måste ta fler yogalektioner när jag kommer hem för så här stel är det inte okej att vara.

Dagens andra lärdom är att Mary Kay-produkter är mycket billigare här än i Sverige men att det annars är precis samma grej. Victoria, det här kommer du gilla! Jag var nämligen på ett ”Mary Kay Party with a purpose”-evenemang ikväll hos min friendship partner Kristin. Vi fick göra samma saker som du och jag gjorde Tina, fast det var bara jag, Kristin och Mary Kay-tjejen där och vi var i Kristins hus. Mary Kay verkar vara the same all over the world. Kändes lite som hemma med Kjell och Victoria faktiskt. Fick först en ”Satin hand”-behandling, därefter rengjorde vi huden och sedan sminkade vi oss. Tjejen som jobbade för Mary Kay, Tracy, är en kompis till Kristin och hon var jättehärlig. De var så snälla mot mig och allting var ”fabolous”. Hon blev väldigt imponerad av vilken färgkombination jag valde för ögonskugga och eyeliner (skulle rekommendera det till andra för hon hade aldrig sett någon ha så förut), de tyckte att jag hade stora och fina ögon och ett klassiskt hjärtformat ansikte (mamma!), och hon ville ta ett kort på hur resultatet blev för att visa andra. Haha så söta så; ibland är det kul med lite komplimanger. Jag kanske ska ge mig in i Mary Kay-branschen?! Som grädde på moset fick vi dessutom de gooodaste kakor och gratis eyeliner och handkräm! En fantastiskt rolig och trevlig kväll. Ska nog hem till henne nästa lördag på ett Christmas Gift Party typ. Fun, fun, fun!

I promised to write a greeting in English too so that they would understand if they remember to take a look at my blog. Thank you for tonight Tracy and Kristin, and thanks for the cookies and free samples! I had the best time and I’m looking forward to next weekend. Make up can be so much fun if you are in the right mood and with the right people and tonight I definitely was. Hope you’re enjoying my blog. (Today I have written about the yoga class that I had this morning and about our MK-party.) See you soon; it’s going to be fabulous!

Kristin, Tracy and me with our MK-products!

Efter att återigen ha drömt att jag träffade Lasse Berghagen samt blivit väckt av sparkar i magen från Lisen i sängen under mig (ja, för att jag snarkade) vaknade jag och var mycket hungrig. Jag hade önskat att jag kunde sovit längre men jag blev tvungen att gå upp och äta frulle. Därefter låg några av oss och tog det lugnt ett tag medan andra handlade, för vi skulle nämligen ha picknick i en park. Det tog ett bra tag innan vi äntligen kom till den där parken och då var jag superhungrig igen. Åt kanske liite för mycket kex och brieost och Marabou apelsinkrokant från Carros mamma, men det kan ju inte hjälpas. Var i alla fall väldigt trevligt, förutom att det är hemskt att se alla uteliggare överallt i staden. Precis bredvid där vi satt och åt vår underbara måltid satt två hemlösa och fyllde på öl i petflaskor för att de skulle kunna dricka det offentligt. Det gör lite ont i en att se, samtidigt som att man känner sig så maktlös. Vad borde vi göra egentligen?

Efter att ha gått runt i staden ett tag, ätit en miniportion yoghurtglass och skjutit upp skrivandet av min uppsats som ska vara klar på måndag hängde vi lite mer här hemma. Imorgon åker Sanna, Ebba och Lovisa hem (kommer bli tomt och tråkigt) så därför gick vi ut och åt middag på Sandbar som avslutning på kvällen. Jag var mätt redan innan jag började äta men jag tror jag har något tvångsbeteende för jag åt allt som ställdes fram trots det. Lisenfisen som tyckte att jag lurade henne att ta en äcklig maträtt (jag tycker nämligen att den är god) satt och hånade mig och det blev bara en allmänt jätterolig middag. Jag tror att jag blir lite galen när jag är för mätt, för jag sitter mest och skrattar för mig själv, du kanske kan se det framför dig Katarina;) Jag följde med Lisen till Yogurtland efteråt för att hon skulle äta efterrätt men jag höll mig och smakade bara två tuggor av henne. En väldans trevlig dag. Och just det, anledningen till att vi kunde göra allt det här var för att vi har haft lov idag – Veteran’s Day:D

På picknick i parken=)


Lisen med Carros mamma och brorsa på Sandbar


Flickorna=)


Jag och Lovisa!

Short update:

Jag råkade försova mig lite i morse (oooops), men eftersom jag ändå inte får träna gjorde det inte så mycket. Fick hjälpa till att kasta bollar när jag väl kom till volleybollen och det var lite kul att känna sig som en tränare igen. De är dock så himla lata, skulle bara vilja skrika lite åt dem. Men jag lämnar det åt coacherna, det är ju faktiskt inte mitt ansvar.

Hade tredje sista mötet med min businessgrupp idag också och vår affärsplan börjar bli fullständig. Ska bli otroligt skönt när den är klar för jag har fått skriva nästan allting. Min grupp är väldigt härlig, men 50 % skriver ingenting utan oroar sig mest över vilka licenser vi skulle behöva och hur vi skulle få dem om vi faktiskt genomförde vår affärsidé. Men nu ska jag inte klaga, de har bidragit med mycket fakta.

Vårt konstverk byggt utav strand-skräp kommer att uppföras på måndag och vår grupp är mycket lycklig över att ha fått skulptör-klubben involverad. Kommer bli spännande att se vad vi lyckas skapa.

Och ikväll:

När jag kom hem hade tjejerna lagat middag och vi satt och åt en lång stund och hade det mysigt. Därefter bestämde vi oss för att gå och sätta oss på café – Starbucks bidde det. Provade en sådan där damhatt ni vet, på väg till caféet och den var riktigt snygg. Synd att man aldrig skulle ha användning för den bara… Imorgon är vi lediga för det är Veteran’s Day och vi var bjudna på kalas ikväll men alla är för trötta. Vet inte vad det är med oss, men det ska bli fantastiskt skönt att krypa ner i sängen nu och få sova ut lite. Natti, natti!

Carro har kommit hem igen men bor på hotel tills mor och bror åker hem



Sanna=)


Broder Pontus och Mamma Carina

Äntligen har jag fått sällskap igen. Lisen, Ebba, Lovisa och Sanna kom tillbaka medan jag stod och lagade lunch men Carro kommer inte förrän imorgon. Det är otroligt vad det påverkar en att ha människor runt omkring sig. Hela lägenheten blir mycket mysigare och allt blir roligare. Det är ljud omkring en, man får prata utan att känna sig som en knäppis som pratar för sig själv (det gör jag nämligen ganska ofta) och det känns som att man faktiskt existerar. Ibland tycker jag att det känns som att om jag inte har kontakt med någon annan människa så finns jag inte. Ungefär som när ett träd faller i skogen men ingen märker; Har det verkligen ramlat då?  Jag och Lisen gick till ett café för att plugga lite men det blev inte så mycket av det. Pratade istället igenom vad vi gjort i helgen nu när vi varit på skilda håll. Lisen är en sådan tjej som man får ut något av att prata med. Hon förstår det man säger, är intresserad, och har alltid kloka tankegångar. Alltid lika trevligt att prata med dig vännen!

Jag, Sanna, Ebba och Lovisa (härliga tjejer btw) tog sedan en tur till Raffes för att storhandla lite, och det resulterade i en god tacopaj och en helmysig kväll. Vi kanske ska titta lite på film nu innan vi somnar men folk verkar ganska trötta här så det blir nog inget. Hörs imorgon go’ vänner!

Sanna och Lisen mitt uppe i maten=)


Den här bjuder jag på bara för att det är typiskt mig :D


Myyys!

Då var det andra kvällen i rad som jag är ensam här och det börjar bli lite tråkigt. Håller på att bli galen av att inte prata, ni vet ju hur det är. Som tur är räddade Bea mig just med ett kort samtal på Skype – mycket trevligt!

Skulle ha hunnit med en massa plugg nu när jag har varit ensam men istället har det blivit mest tvättande och fixande av andra saker. Har fått en hel del gjort men kanske inte riktigt så mycket som jag tänkt mig. Skulle städa på stranden i morse men hela min grupp var typ 40 minuter försenad så jag gick en sväng längs med stranden på en ”Art Walk”. Varje söndag ställer lokala konstnärer nämligen ut sina verk längs med hela stranden och det fanns jättemycket fint att titta på.  Jag = Sofistikerad som går och tittar på konst en söndag förmiddag! När min grupp kom tyckte vi att stranden redan var ren för några hade städat där tidigare i morse. Därför åkte vi och lämnade allt skräp som vi har samlat under hösten till Ryan i min grupp. Han ska rengöra allt och sedan ska vi bygga ett konstverk och visa upp på skolan. Förhoppningsvis blev jag lite inspirerad av min promenad så att vi kan skapa något fint.

Lärde mig att spela ”Årstiderna”, ni vet Januari börjar året, februari kommer sen…, på gitarren (inte med ackord och sånt, men ändå) och lagade en god wok till mig själv på kvällskvisten. Nu är det dags för sängen och kanske ett One Tree Hill-avsnitt för att få lite sällskap.

Puss och kram!

Tänk vad man kan hitta på stranden!


Min kära klasskompis Emma lassar skräp

Iakttagelser från Santa Barbara 3; Matvarorna påminner massor om de i Sverige, så det är kul att gå och handla och det går att få tag i fräscha och nyttiga produkter

Idag är Caroline kvar i San Fransisco med sin mamma och lillebror. Lisen åkte med Sanna, Ebba och Lovisa till L.A. Martin och Kjell följde också med eftersom de ska åka vidare på måndag. Det innebär att jag nu är helt ensam här tills på måndag eftermiddag. Har ägnat flera timmar åt att städa idag och det är inte så intressant att läsa om och därför slänger jag in en ny iakttagelse.

När jag åker utomlands till t.ex Spanien brukar jag tycka att all mat är så annorlunda. Skinkorna är äckliga, bröden är konstiga, det finns inte det utbud som man känner igen och allting smakar lite konstigt. Här är det inte så. Jag känner igen något märke i varje hylla nästan och jag tycker att det är ganska lätt att hitta det man vill ha. Det är inte heller så fett som jag förväntat mig. Det finns massor med grönsaker, Chiquita bananer, Sun Maids russin, produkter med lite fett, produkter med lite socker – fräscht, smalt och igenkännbart. Självklart finns det mycket onyttigt och sånt som jag inte känner igen också, men jag blev ändå lite överraskad när jag kom hit. En dålig sak är dock att alla frukostflingor, t.ex K Special Red Berries är mycket sötare här än hemma. Annars märks det att Sverige inspireras av USA och importerar en hel del amerikanska märken. Mer överraskande är att vi har hittat Nyåkers pepparkakor i en affär här!

Från min del av ett skåp när jag bodde i IV. Jag hade Kellog's flingor och Sun Maids russin och någon hade Melitta kaffefilter. Allt finns i Sverige också.


"From a little Swedish town called Nyåker"

Jaha, då har man gjort karriär inom ett nytt område – nämligen som bikinimodell. Men bli inte nervösa nu, jag kommer inte att hamna halvnaken på något tidningsomslag här i Staterna. Det råkar bara vara så att Lisen och Carro går en kurs i filmproduktion och skulle göra en film om en 1900-talsuppfinning. Carro kom då på ett manus som handlade om hur bikinin uppfanns under mitten av 1940-talet och de får inte själva vara med i filmen utan behövde skådisar. Därför fick jag, Ebba, Lovisa och Sanna snällt ställa upp och filma introt till filmen. Inga ansikten skulle synas utan vi fick gå in framför en s.k. green screen, strike a pose inför kameran och sedan gå bort igen. Sådär gick vi varv på varv i olika bikinis och satte olika poser. Mycket work with the camera a la Tyra Banks – Bella och Fia, ni skulle varit där! Gjorde i alla fall succé haha, Carro och Lisens grupp var mycket nöjda. Det återstår bara att se hur slutresultatet blir… Något säger mig att det inte blir lika roligt då:P

På kvällen gick vi ut och åt middag på Sandbar, vi som är kvar. Carro har nämligen åkt upp till San Fransisco med mor och bror som kom igår natt. Därefter gick vi på bio och såg A Christmas Carol” i 3D. Den var riktigt mardrömslik där Ebenezer Scrooge, den bittre och snåle julhataren, blir jagad av andar och ramlar ner i avgrunder. Hade jag varit yngre hade jag inte kunnat sova efter att ha sett den. I slutet var den dock lite mysig och då och då lite rolig, men annars mest seg och obehaglig. Väldigt bra gjord however. Imorgon åker alla utom jag till L.A. så nu kommer jag att vara helt ensam i två dagar. Får se hur det går, när man är van att ha hela huset fullt.

Idag mår jag redan mycket bättre. Den där antibiotikan måste fungera mycket bra, eller så är min kropp bara bra på att attackera bakterier. Har dock tagit det lugnt mest hela dagen och tittat på en massa One Tree Hill-avsnitt. Saknade Tina och Åsa då, ni skulle varit här och tittat med mig! Hade varit väldans mysigt. Avsnitten är i alla fall såå bra, kommer somna med ett litet leende på läpparna snart (om jag nu kommer kunna somna för det känns som att jag inte har gjort mycket annat än att vila de senaste 48 timmarna). Må-bra-känsla på One Tree Hill alltså!

Det har uppkommit ett STORT problem här – Jag har börjat SNARKA! Jag vet inte vad som har hänt men de senaste veckorna har jag vaknat upp nästan varje natt av en kudde som kommit flygande, en spark från Carro i sängen under mig eller ett slag från Lisen. Dessutom startar många av morgnarna med Lisens ljuva stämma som säger ”Asså helt otroooligt vad du snarkade i natt!” Vi förstår ingenting för så här har det aldrig varit förut:P Har haft en liten förkylning liggande i halsen men det kan jag ju inte skylla på hur länge som helst. Det här är allvarliga bekymmer alltså. Då tänker jag inte i första hand på mig själv för jag somnar alltid om rätt gott när jag blivit väckt, men alla de stackare som måste dela rum med mig. Någonting måste göras! Har försökt att intala mig själv att jag inte ska snarka, och försökt att inte ligga på rygg men hittills utan resultat. Situationen ser minsann inte bra ut.

Min förkylning som jag har känt ett tag måste dock vara på riktigt för idag har jag haft frossa, ont varje gång jag sväljer och varit fruktansvärt trött. Lisens pappa var sjuk när han var här förut, sen var Lisen lite krasslig och igår blev Carro jätteförkyld så jag antar att det är min tur nu. Som en konsekvens av detta (ra)-struntade jag i mina läxor för en gångs skull och tog det bara lugnt, drack te och pratade med gänget. Nu ska jag titta lite på Kopps till jag somnar – i med öronpropparna allihop!

När vi var på Disneyland och i Universal Studios kläckte Caroline ur sig några väldigt intelligenta kommentarer som jag bara måste dela med mig av:

När vi skulle gå förbi en grupp amerikanare på Universal Studios råkar Carro stöta till en av dem och utbrister på svenska:

-          Oj, förlåt!

Hon kommer på sig själv på direkten dock och rättar till det lite snyggt…eller?!

-          Nej, jag menar URSÄKTA!

Dagen efter befinner vi oss på Disneyland och kommer till Musses värld. Det ser precis ut som i filmerna så Caroline säger eftertänksamt:

-          Undrar om det var här dom spelade in Musse Pigg?

Musse Pigg är tecknat tjejen;)

Jag måste erkänna att jag var ganska trött i morse efter en lång helg, men det var mycket roligare att gå upp nu när det är ljust på morgonen igen. Jag hade min midterm i teatern idag. Den gick bra, och alla får feedback på våra framträdanden för att sen göra ett andra uppträdande nästa vecka. Sedan betygsätts båda tillsammans. Jag är redan nöjd med det jag gjorde och får hoppas att det blir ännu bättre nästa vecka så ska det nog gå bra det där.

Efter skolan åkte jag och Caroline ut på lite äventyr. Vi skulle nämligen hyra en gitarr eftersom vi har bestämt oss för att lära oss spela. Har pratat om det i två månader och nu tog vi äntligen tag i det. Affären visade sig dock ligga mycket längre bort än vi trodde så det tog väldans lång tid. Dock var de som jobbade i affären väldigt hjälpsamma och trevliga och nu har vi vår lilla gura. Har suttit och försökt få till A-ackord och D7-toner men det är inte lätt alltså. Vi köpte en liten bok för nybörjare, men vi får väl se hur det blir med vår musikkarriär.

Ikväll kom Ebba, Louisa och Sanna, tre av Lisens kompisar från Falun. De ska bo hos oss ett tag nu, så det fortsätter att vara fullt hus. Men det är bara roligt, och vi gick ut och middag för att välkomna dem hit. Efteråt satt vi och grabbarna hemma hos oss och snackade lite. Laine, Per och Johan åker hem imorgon så vi var tvungna att ha en sista kväll tillsammans allihop. Kommer kännas konstigt när det inte är kvar längre!

Idag åkte Lina tillbaka hem till Sverige. Lite tråkigt när folk försvinner, men nu kommer vi åtminstone få sova lite längre på morgnarna;) lina är nämligen väldigt morgonpigg och idag väcktes jag av att hon gick på toa klockan halv åtta. Sedan låg vi i sängen i typ en timme men därefter gick hon upp på riktigt och då började andra människor i rummet också vakna. (Det sov nog nio människor här inne i natt:P) Jag gick ju som sagt och lade mig ganska sent igår natt men kände mig ändå rätt pigg i morse så jag gick upp och diskade. Klockan elva skulle jag möta min projektgrupp i hållbar utveckling och vi skulle åka till IV och städa på stranden. Det var fullt med folk som var och städade på gatorna där, och det behövdes. Stranden var i och för sig ganska ren nu men vi hittade bland annat en brandsläckare, en kakburk, skor och en himla massa flaskor. Dessutom fanns det krossade pumpor överallt och fy sjutton vad det stank!

Räknade ihop hur mycket pengar jag spenderade under oktober. Blev ungefär dubbelt så dyrt som tidigare månader men då gjorde vi en himla massa saker också så det var värt det. Kan dock meddela att jag bara spenderade elva dollar på yoghurtglass till skillnad från dryga fyrtio under september. Det gäller att veta hur man ska spara in pengar. Great success – very nice!

Skräp!


Skräp!

Glad Halloween allihop! En glad Halloween har det varit även här i Santa Barbara. Vi styrde förfest på Chapala 8 och förutom vi och killarna har också Per kommit tillbaka tillsammans med en kompis från Mora och Maria, Ylva, Erika, Catherine och Linnéa var även de där. Vi lekte lite lekar, bl.a den där när man ska skicka ett kort från person till person genom att suga fast det på läpparna. Caroline Och Laine var kvällens sämsta och misslyckades nästan varje gång. Jag, Carro och Maria satt även och sjöng en massa musikallåtar och det om något blir man ju taggad av.

Vid nio-tiden tog vi en taxi till IV men de andra tyckte inte att det var roligt där så de åkte hem ganska snabbt. Varje år kommer dock ca 50 000 människor från out-of-town till IV för att festa vilket gjorde att det ju fanns en hel del andra människor jag kunde umgås med. Gick omkring där till klockan tre och var lite med några från mitt volleybollag, några andra svenskar och diverse annat folk. Ibland är det väldigt kul att vara själv alltså.

Jag var en taco också idag och alla man träffade tyckte att det var jättekul. Stack ju ut lite bland alla lättklädda flickor där och tydligen är det fler än jag som har taco som favoriträtt. Det var en galen men fantastiskt rolig kväll och precis när jag kände för att börja åka hemåt hittade jag tre svenskar som jag känner sen tidigare som skulle få skjuts hem så jag åkte med dem. Kom hem runt fyra, mycket nöjd med firandet, och i natt ställer vi tillbaka klockan en timme så vi får sova lite extra. Perfekt!

Kortspelande


Delar av gänget!


Jag och Per/Perka/Pjotor


Cleopatra-Erika och Mimmi-Lisen


På gatan i IV